Välj er husbonde, gott folk!

I helgen när jag var i Sverige lade jag förresten märke till hur olika val-relaterade TV-program annonseras ut i förväg, nästan alltid är det någon variant av:
"I höst får vi välja vem som ska bestämma de kommande fyra åren".

Det är intressant i det svenska förhållningssättet till staten: det enda inflytandet medborgarna ses ha över sina egna liv är att få välja husbonde var fjärde år. Blå eller rödklädd?

Det är rätt fjärran den anglosaxiska traditionen, där man väljer "förvaltare", och offentliganställda kallas för "civil servant", dvs ungefär "allmänhetens tjänare".
De två attityderna och sätten att benämna politiker och offentlig anställda byråkrater säger en hel del om den grundläggande synen på vem som egentligen existerar för vems skull..

Moralism och fokus på rätt saker

Aftonbladet rapporterar om en ledare för en "sexsekt" som haft över 70 fruar nu arresterats.

Fokus läggs på det snaskiga i att karln haft 70 fruar. Längst ned står lite i förbifarten att vissa äktenskap arrangerats med minderåriga, men läser man artikeln framstår det som en bisak.

Arrangerade äktenskap med minderåriga är högst tvivelaktigt. Men just det att snaskigheten görs utifrån att han har 70 fruar (varav teoretiskt sätt samtliga skulle kunna vara samtyckande) är lite lustigt. Jaha? Dumjävel säger jag bara om det, har hört att en fru i de flesta lägen är alldeles för mycket.

Men, blir en människa ondskefull om han inte lever upp till den kulturella konstruktionen "monogama äktenskap"?
Inte i min värld, inte så länge som de övriga inblandade har full vetskap och är delaktiga av sin egen fria vilja. Då ser jag inget som helst problem om någon så har 150 fruar eller makar.

Det bör trots allt noteras att att tanken på monogama, livslånga äktenskap i allra högsta grad är en social konstruktion av den judeokristna etiken. Jag vill gärna tro på den institutionen själv, men ska man se på det nyktert bör man nog vara medveten om att livslång monogami knappast är ett naturligt tillstånd för människan, det är just en social konstruktion (varför tror ni folk har så erbarmerligt svårt att leva monogamt? För att det är "naturligt"?).

De som väljer att leva under andra former är trots allt inte några onda människor. Snarare kan det vara så att de under vissa omständigheter bejakar sin mänskliga natur mer än Svensson.

Jag, Qviberg och mina reaktionära kompisar

Den frispråkige Mats Qviberg har tydligen varit i farten igen, och PK-maffian har förutsägbart nog gått i taket, både i media och i bloggosfären över några av hans (antagligen ur kontext-ryckta) uttalanden:
– Det ligger i kvinnors gener att vilja bli försörjda av män, säger han och hänvisar till djurriket.
– Inkomsten för en kvinna är inte en lika viktig del som för en man.
– Många kvinnor som stannar hemma med barnen inser att det är ganska skönt.
– Man vill som man ta yttersta ansvaret för inkomsten.
– Kvinnor är många gånger sämre på att förhandla.
Det första uttalandet får jag nog medge är lite smått klumpigt, resten är dock föga märkvärdiga, förutom att generaliseringarna kanske är lite väl tilltagna.

Ser vi till andra "citatet", så ja, ska man generalisera stämmer det nog, de flesta av mina manliga vänner har vid flertalet tillfällen både nyligen och sedan ung ålder uttryckt att deras ego skulle få sig en törn om deras flickvän tjänade mer pengar än dem. För egen del kan jag ta det ett steg längre: mitt ego skulle nog få en törn om någon i min vänskapskrets överhuvudtaget tjänade mer pengar än mig. Inte för att jag skulle missunna dem det, men för att jag är alldeles för tävlingsinriktad för att vara nöjd med det.

Tredje citatet? Jag tror verklighetens siffror med hemmavarande mödrar kontra hemmavarande fäder talar sitt tydliga språk. "Många" kvinnor tycker nog det är rätt skönt att stanna hemma.

Fjärde? Går ett ihop med andra citatet. Att de flesta män verkar vilja tjäna mer än sina kvinnor är nog en direkt följd av att de vill känna att de är "familjens brödvinnare".

Sista citatet? Ingen aning, men antalet kvinnor i näringslivstoppen (vilket har helt andra orsaker, möjligtvis citat tre) skvallrar nog om att kvinnor som grupp antagligen får mindre förhandlings-träning än män i alla fall.

Vad ska man dra för slutsatser av detta, att jag och de flesta andra män jag känner är reaktionära grottmän som hör hemma på stenåldern? Kanske, men en något mer skarp iaktagelse är kanske att som generaliseringar så stämmer i alla fall tre av fem "skandaluttalanden" rätt bra överrens med hur verkligheten ser ut.
Sen kan ju den som ylar över den politiska inkorrektheten ta sig en funderare till över varför det föreligger på det sättet.
Själv tror jag nog att det handlar mer om kulturella aspekter än något genetiskt, även om genetiken kanske inte helt ska bortses. Den största "boven" är nog de roller som vi ser och växer upp med som individer: samhället sätter förväntningen om mannen som brödvinnare, resultatet är att män känner pressen att vara just det, och känner sig obekväma i situationer där fallet inte är så helt solklart.

Sluta PK-yla och tänk lite längre.

Så vad blev jag nu? Reaktionär chauvinist-gubbe, eller periferi-feminist?

Flygplanskontroller - börjar bli lite otrevligt..

Flög idag för första gången sedan de skärpta säkerhetsreglerna infördes. Säkerhetskontrollerna, även "fast lane"-varianten (ditt folk med icke-suspekt utseende bjuds in får man anta) var enormt seg.
Av med skor, av med bälten, av med det mesta utom kläderna. Sedan det gamla vanliga, plus en visitering även fast detektorn inte gått av.

Antar att skorna av är en symptom av de s k försöken till "skobombare".
Fan vet om jag vill flyga längre när första terroristen försöker smuggla sprängmedel uppstoppat i analen..

Till Sverige..

Till Sverige över helgen. Långhelg då måndag är ledig dag i UK.
Återträff imorgon med gamla skolklassen från nian. Kan möjligtvis bli intressant, då jag inte sett de flesta på ca 12-13 år. Fast å andra sidan finns det säkert en anledning till att jag inte träffat de flesta på 12-13 år, så vi får se.

Missar med andra ord Notting Hill karnevalen, lite trist. Det är världens näst största karneval efter Rio, så den är minst sagt livad. Den har sitt ursprung bland svarta immigranter från karibbien, så sköna rytmer utlovas garanterat. För den som råkar befinna sig på denna trångbodda ö på söndag och måndag rekommenderas karnevalen varmt.

Yeah, right!

29-åriga oskulder ser inte ut så här, inte ens de väldigt religiösa. Det tar den mänskliga naturen och deras naturliga drifter hand om..

Smart sätt att tjäna en hacka dock.

Kanske inte så rika ändå..

Svenska reallöner för högre chefer är lägre än i både Kina och Ungern enligt the Economist..

(Via Neo Blogg)

Att vilja ha det man inte kan få

..eller som man bäddar får man ligga.
Träffade mitt ex som är på besök i London igår. Hon valde i slutändan att stanna hos familjen hon var au pair hos 2004-2005 över sitt besök.
Vårat förhållande slutade på ett rätt civiliserat och vuxet sätt: vi ville olika saker, t ex en så grundläggande sak som bo i olika länder. Ohållbart med andra ord. Jag var heller aldrig så där himlastormande förälskad i henne, jag hade djupa känslor för henne, men de hade en något annan karaktär än vad som vanligtvis är fallet, kanske för att jag alltid hade en föraning om vart det skulle sluta så småningom.
Sedan henne har dock min "attention span" vad gäller kvinnor varit rätt begränsad: en handfull har hastigt passerat genom mitt liv det senaste året, men ingen har klarat av att fixera min uppmärksamhet mycket längre än ett par veckor. Jag har ett par gånger blivit småförtjust en kort stund, för att sedan tappa intresset hastigt.
Bra kvinnor är svåra och hitta, och oavsett karaktären på mina dåvarande känslor så satte hon ribban högt.

Så ses vi igen, rätt exakt ett år efter att hon var och hämtade sina saker ur min dåvarande lägenhet. Det är som om ingenting förändrats, som om april 2005 var igår, och vi plockade upp tråden där, inget konstigt, inget onaturligt, helt synkade med varandra. Enda skillnaden är att hennes blick, det som en gång såg ut som den lilla naiva flickans imitation av Bambi fast i strålkastarljuset, har plötsligt förändrats till en blick som lyser av en ung kvinnas målmedvetenhet och självkänsla. Skillnaden mellan 19 och 21 kan vara stor ibland.
Tanken kan inte låta bli att slå mig under kvällen: "hur kunde jag någonsin släppa henne så enkelt?".
Från puben går vi hem till mig. Vi hamnar i samma gamla vanor: tittar på obskyra filmklipp, och en och annan något udda musikvideo, allt till ett gott skratt.
Plötsligt blir det hon som tar initiativet. Kvällen blir till natt, och natten så småningom morgon.

Samma plats igen, Paddington Station, denna gång är det ingen som ska flyga iväg, utan jag som måste iväg till jobbet.
Båda håller tillbaka tårarna, försöker spela starka. En kram, en kyss, "sköt om dig", "vi kanske ses i framtiden igen".
Sen är det samma historia igen, vi går i varsin riktning, denna gång är det min tur att stiga på ett tåg.

Vafan är det som pågår? Varför så förvirrad? Varför vill man alltid ha det man inte kan få? Hur kan man bli så överraskad av sig själv för något som man trodde man hade kontroll på redan för ett år sedan?

En sak är säker, min gode vän Jackie D hade inga bra svar ikväll.


Musik för stunden: Beach Boys - "I can hear music"

Skillnaden mellan Silicon Valley och Frankrike

Venture Voice har ett avsnitt med en paneldebatt med en mängd Silicon Valley entreprenörer.
Framåt slutet av podcasten så förklarar en av panelmedlemmarna skillnaden i attityd till jobb och uppsägningar mellan USA och Frankrike:
"Whereas the attitude of workers in Silicon Valley is that 'hey, I'm wearing this Tacoda-bag today, so I must be working for Tacoda', your job is culturally a much bigger part of your life in France, where getting fired can be a really traumatic experience compared to Silicon Valley".

Den avslappnade attityden i Silicon Valley är rätt enkel att förklara: trots den relativa osäkerheten i sina jobb, så vet folk vad som gäller och att det svänger i båda riktningarna. Att hitta nya jobb är oändligt enkelt jobb då alldeles för många företag jagar alldeles för få kvalificerade kandidater, vilket innebär att det inte bara är enkelt att hitta nytt jobb om man får sparken, det är även lätt att hitta nytt jobb om man helt enkelt känner för att byta. Vilket folk gör. Ofta.

I en dynamisk ekonomi baserad på entreprenörskap är det inte jobben som är begränsningen. Det är en arbetstagares marknad: företagen har svårt att hitta tillräckligt med folk tillräckligt snabbt.

Underbar subjektivism!

Här

(Via Wolfenstein)

Alliansens valmanifest - gäsp

Aftonbladet har lagt ut Alliansens valmanifest (pdf).

Rubriken på första sidan är "Fler i arbete - mer att dela på".
Är det bara jag som får lite dåliga vibbar av "mer att dela på"-delen?
"Mer att dela på" implicerar vanligtvis i politikersammanhang mer skatteintäkter och fler och större statliga projekt.

Man kan med andra ord rätt enkelt dra slutsatsen att Alliansen, precis som vänsterkartellen har ett intresse av att ytterligare utöka staten, och knappast sänka skatteuttaget speciellt märkbart.

Jag har fått mina papper och valkort den gångna månaden, men det lutar mer och mer åt att jag struntar i att rösta. Med tanke på alternativen så känns det som att antingen knalla bort till ambassaden, alternativt köpa frimärken till poströsten är ett slöseri med tid.

Ondskefulla kapitalister

Pratade med en kollega idag (även han frilanskonsult), som sysslar med lite sidoprojekt. Han hade nyligen kommit i kontakt med ett företag som han diskuterade eventuellt samarbete med.
Av nyfikenhet så titta jag till företagets hemsida, och till min förskräckelse upptäckte jag att företaget ifråga donerar $500 för varje licens av deras mjukvara som de säljer till "Disaster relief" för områden drabbade av Katrina, då företaget själv är baserat i området.

Hur kan ondskefulla kapitalister gå och göra något sådant?!
..eller så är det så att företag och företagare inte är några hjärtlösa bestar som bara är till för att suga ut maximal vinst av kunder och anställda. Det kan helt enkelt vara så att företag, i alla fall mindre sådana är en reflektion av sina grundares och ägares värderingar. Och då kan det falla sig naturligt att hjälpa återuppbygga sitt närsamhälle, bara för att man kan.
Dessutom kan man notera att de flesta företags "mission statements" inte talar om vinstmaximering, utan om ett syfte att skapa eller förenkla något för andra (se t ex länken ovan).
Vinsten är en konsekvens av att syftet är gott och företaget uppfyller det väl. Vinsten skulle inte existera utan syftet.

Jag är inte så mycket för hela hypen kring "corporate governance" och "etiskt företagande", då det hela främst består av en massa hysteriska konsulter som vill sälja menlösa kurser i etik till företag.
Hint: om en organisation behöver kurser eller en handbok i etik, då är det oftast redan alldeles för jävla sent. Det ska sitta i ryggmärgen. Och då pratar jag inte nödvändigtvis om välgörenhet, utan främst om rakryggad och ärlig konkurrens på marknaden, hålla sig till ingångna kontrakt, inte syssla med fuffens och bedrägerier, serva sina kunder "above and beyond the call of duty", samt ha ett värdigt sätt att behandla folk man har att göra med.

Men företag som vill vara med och bygga och stärka sitt närområde och civilsamhället bara för att de tycker det är ett värdigt syfte? Varför inte? Så länge som det har ett brett ägarstöd så ser jag inget problem. Det är nog också avsevärt effektivare än något en stat kan komma fram med. Företag, även när de idkar välgörenhet, kommer ju sannolikt att använda sin professionalitet och effektivitet även inom det området.

Hatchet-job från väst, eller verklighet som överträffar dikten?

En liten insikt(?) i Usama bin Ladens tankevärld.
Kan nog vara ett yxjobb från amerikansk eller brittisk underrättelsetjänst. Men skulle förvåna mig föga om det vore sant heller.

Orkar knappt vänta tills South Park-killarna spinner vidare på det hela..

Bloggar - journalistiska dyngsköldar?

Framtidstanken lyfter fram en intressant, och i fallet mycket trolig vinkel: "Är bloggar journalistiska dyngsköldar"?
Starck lyfter fram bloggen som "avslöjade" den troliga nepotismen kring att Mona Sahlins dotter så enkelt fick ett jobb på svenska ambassaden i Washington.
"Bloggen" ifråga har endast ett enda inlägg sedan 13:e augusti, det om Sahlin. Även testinlägget som föregick (med 21 minuter) har en syftesformulering som påminner väl mycket om något en journalistutbildad person skulle formulera.

Kan vi ha ett läge där journalister börjar prova sina teorier i bloggosfären via en anonym blogg, när de ännu inte är underbyggda nog för att gå i tryck?
Skulle knappast förvåna mig.
Även den vid det här laget legendariska bloggokuppen med Johan Ingerö och Johanna Nylander hade ju tydligt ursprung hos journalister, vilket dock inte hejdade Expressens Niklas Svensson från att göra ett "scoop" baserat på felaktiga och fabulerade uppgifter om ryktenas ursprung.

Läs Framtidstankens inlägg!

Privata universitet överlägsna offentliga - men det visste vi väl redan?

Dagens PS rapporterar om en rankning av världens universitet som gjorts.
Precis som många andra liknande rankningar så är det idel amerikanska privata universitet i topp: av de 20 bästa universiteten i världen är 17 amerikanska.
Endast två svenska universitet är med på topp 100, Karolinska institutet på plats 48 och Uppsala på plats 65. KTH hamnar någonstans mellan 201-300, medan Handelshögskolan, "näringslivets plantskola", hamnar mellan plats 301-400.

Den som inte ser den direkta korrelationen mellan lärosätenas kvalitét och sättet de drivs på är antagligen blind eller dum, troligtvis både och..

Profilering på flygplatser?

Profilering för att effektivare fånga in potentiella terrorister på flygplatser?
Känsligt ämne.. Det är inte speciellt svårt att se hur något sådant relativt enkelt skulle kunna balla ur. Framförallt om det används i kombination med mer restriktiva metoder och inskränkningar på människors fri- och rättigheter. USA's "No Fly Lists" har t ex varit ett totalt fiasko, och skapat mer problem än säkerhet.

..men samtidigt så gäller det att kanske försöka se förbi PK-paranoian som folk verkar få i samband med att "profilering" kommer på tal: det är en del av dagligt polisiärt arbete inom i princip alla typer av brott. Vi känner alla till att det finns vissa överrepresenterade profiler inom allt från rattfylleri till rån och våldtäkter, ser man till t ex rattfylleri så är unga män mellan 18-30 kraftigt överrepresenterade, det verkar med andra ord rimligt att t ex låta fler just unga män blåsa alkotest vid kontroller.

Så varför blir det plötsligt så känsligt när det gäller kontroller på t ex flygplatser så att man för att vara politiskt korrekt måste kroppsvisitera 60-åriga nordeuropeiska tanter?
Let's face it, när det gäller flygkapningar de senaste 20-30 åren så är det inte speciellt många kapare som inte varit muslimska män från mellanöstern.
Är det då så konstigt om man lägger ned större resurser i säkerhetskontroller på att kontrollera just muslimska män från mellanöstern istället för 60-åriga tanter?
Jag vill påstå: nej, det är vanligt bondvett, och det effektivaste sättet att utföra säkerhetskontroller utan att slösa alltför mycket av folks tid.
Det handlar inte om att misstänkliggöra grupper, vilket många säkert kan försöka få det till, det handlar helt enkelt om enkel statistisk och ekonomisk riskanalys.
Jag får t ex betala högre livförsäkringspremier än kvinnor, av den enkla anledningen att jag är man och därmed har en högre riskprofil. Är jag utpekad för det? Känner jag mig kränkt? Nej, knappast, det är bara ett uttryck för den realitet som försäkringsbolagen lever i. Varför skulle det plötsligt vara annorlunda när det gäller flygplatser?

Den stora faran ligger inte i profileringen av riskgrupper baserat på statistisk analys. Faran, och där profilering kan haverera totalt är när den börjar tillämpas på individnivå, och när den kombineras med uttökade befogenheter för stat och myndigheter, samt inskränkta fri- och rättigheter.
Det är där vi ska sätta ned foten vad gäller profilering.
Men när det gäller att utsätta folk som ingår i en potentiell riskgrupp för mer omfattande säkerhetskontroller på flygplatser i deras "stickprov"? Det är inte speciellt mycket mer märkvärdigt än att män betalar mer i försäkringspremier än kvinnor pga att män som grupp är mer riskbenägna.

Surprise - skattemyndigheter slösar tid och pengar

Här i Storbritannien finns en lagstiftning kallad IR35, som kortfattat påverkar frilans- och kontraktsarbetande konsulter. I korthet går den ut på att avgöra huruvida en kontraktsarbetare är egen konsult, eller arbetar under "anställningsliknande förhållanden".
Konsekvenserna av huruvida man är "innanför" eller "utanför" lagstiftningen påverkar hur man beskattas: innanför får man betala full löneskatt och sociala avgifter på alla sina bruttoinkomster. Utanför så kan man välja att behandlas som ett näringsidkande bolag (om man har ett sådant), dra av sina kostnader och ta ut inkomster som aktieutdelningar.

Lagen i sig är i högsta grad otydlig, huruvida man faller innanför eller utanför är väldigt svårt att avgöra, det handlar i princip om gissningsarbete, eftersom ens kontrakt som sådant inte är det enda som tittas på, utan man tittar även på en mängd andra faktorer, som hur man jobbar osv.

Professional Contractors Group(PCG), en organisation som hjälper just kontraktsarbetare är naturligt mycket kritisk till IR35, med rätta:
Hittills har 1203 domstolsfall avgjorts där PCG varit med och hjälpt. Av dessa har tre gått skattemyndighetens väg, 1200 har gått i kontraktsarbetarnas favör.
Trots detta fortsätter skattemyndigheten att sätta igång långa och kostsamma undersökningar som kan ta flera år, och drar företag inför rätta för att skrämma dem att betala löneskatter de inte är skyldiga att betala.

Den som räknar efter lite ser att skattemyndigheten vinner ca 0,25% av fallen som de drar inför rätta.
Vad kostnaden för samhället och de som dras inför rätta, i form av förlorade arbetsintäkter, förlorad tid är svårare att räkna på, men det är nog en rätt ansenlig summa. Vad detta i sin tur innebär i förlorade, ja, skatteintäkter kan man ju bara gissa. Antagligen en rätt stor slant.

Produktivt? Nej.
Praktiskt? Nej.
Välskriven lag? Nej.
"Lagen" får närmast liknas vid krav om beskyddaravgifter och gangstervälde: du har ingen skyldighet att betala extraskatten i de flesta fall, men om du inte gör det kan det "hända otrevliga saker" (läs: undersökningar, husrannsakan, fleråriga rättegångar).

Nio år med Labour - 3023 nya brott i lagboken

Sedan maj 1997 har brittiska labour-regeringen lagstiftat frenetiskt: inte mindre än 3023 nya saker har blivit brottsliga sedan dess.
Hur man skulle kunna kalla något sådant för något annat än idioti och hjärndött är i alla för mig främmande.

En liten utmaning till bloggläsarna: är det någon som ens skulle kunna komma på 50 saker som bör vara brottsliga, utan att det finns någon överlappning mellan brotten?
I min mening räcker brottsrubriceringar mot tvång, våld, hot om våld, bedrägeri och stöld en bra bit på vägen.
T ex: väpnat rån? Hot om våld och stöld kombinerat. osv..

Det enda många lagar skapar är otydlighet och juridisk osäkerhet. Båda saker som knappast är önskvärda i ett land med ambitioner om att vara en rättsstat.

Utmaning

En av alla dessa kedjeutmaningar snurrar runt. Så jag hakar väl på, för jag har ärligt inget bättre för mig ikväll..

1. Tre namn jag lyssnar till:
Wille, Will och... inget mer.

2. Någonting jag tycker om med mig själv:
Positiv livssyn och självbild: vet att inget är oöverkomligt och att det mesta går att åstadkomma om man bara vill och anstränger sig.

3. Någonting jag inte tycker om med mig själv:
"Short attention span": påbörjar många saker, men tröttnar snabbt om det blir för rutinartat och inte känns alltför viktigt.

4. Detta är jag rädd för:
Ormar, cirkus-dvärgar.


5. Tre saker jag vill ha varje dag:
En timmes fysisk aktivitet, koffein, frisk luft.

6. Tre saker jag absolut inte kan göra:
Dansa, sjunga, kissa inför publik (ett allvarligt fall av "blyg blåsa").

7. Detta tycker jag om att göra:
Träna, träffa folk, vara för mig själv och reflektera.

8. Detta vill jag göra just nu:
Få tiden att gå till nästa tisdag.

9. Bästa känslan:
Post-coitalt kuddsnack om livets mysterier tätt omslingrad med någon man tycker om.

10. Värsta känslan:
Känslan av att inte ha kontroll på min situation och omgivning.

11. Följande egenskaper ser jag gärna att min partner har:
Lojalitet, intellektuellt djup, nära till leende och skratt.

12. Är jag kär just nu?
Vet ej, fråga om 3-4 veckor igen. "Dejtar någon" (nej, ingen av mina "sommarromanser", en mer lokal flicka).
På ett tidigt stadium tenderar känslor att vara extremt flyktiga, så det är dumt att uttala sig.

13. Jag vill gifta mig:
På en tropisk strand.

14. Följande tre saker vill jag göra innan jag dör:
Skapat minst ett framgångsrikt företag, åkt till rymden och upplevt noll-gravitation. Möjligtvis avlat en arvinge till mitt framtida imperium.

15. Min käraste ägodel:
Min Omega Seamaster professional chronometer-klocka med blå ring och urtavla. Ett dyrt köp i början av förra året, fortfarande nöjd.

16. Något jag vill ha i present:
Inget speciellt, nöjd med vad jag har. Något enkelt med en personlig touch och lite tanke bakom uppskattas.

17. Detta har jag på mig just nu:
Jeans, t-shirt.

18. Favoritkläder:
Jeans, skjorta.

19. Favoritdjur:
Katter. Egensinniga djur vars förtroende och tillgivenhet inte kan fås, utan måste förtjänas.

20. Följande musikstilar tilltalar mig mest:
Glad 70-80-tals musik.

21. Tre av mina favoritlåtar för tillfället:
* Van Morrison - I'll be your lover, too
* Kenny Loggins - Playin' with the boys (filmmusik från Top Gun, spänniga volleyboll scenen).
* R Kelly - Ignition (Remix)

22. Skola - roligaste/tråkigaste ämne:
Roligast: Historia.
Tråkigast: Musik.

23. Stjärntecken:
Kräfta

24. En bok jag gillar:
1984

25. En film jag gillar:
Casablanca

26. TV-program jag gillar:
24, Rome, Lost, Dragon's Den

27. Favoritdoft:
(Barnförbjudet)

28. Detta äter jag gärna:
Kyckling och ris.

29. Dricker helst:
Coke Zero, kolsyrat mineralvatten.

30. Favoritgodis:
Äter inte godis.

31. Hit vill jag gärna åka på semester:
Karibisk- eller söderhavs-ö ligger högt på prioritetslistan till jul/nyår.

32. Färgen på mina ögon:
Blå

33. Min längd:
181cm påstår passet.

34. Jag tror på:
Mig själv.

35. Jag spelar:
Aldrig sociala spel. Föredrar raka puckar, även om jag trampar på tår ibland.

36. Person jag beundrar:
Richard Branson. Har läst hans självbiografi fyra gånger.

37. Så här bor jag:
Liten etta i Bayswater, London. Kollar halvhjärtat efter en större tvåa i samma grannskap.

38. Antal döda krukväxter i hemmet:
Inga krukväxter.

39. Det här tänder mig:
Ett vackert leende, god konversationskemi där både intellektuellt djup och ett lekfullt sinne lyser igenom.

40. Det här gör mig avtänd:
Stora tatueringar. Korkade och/eller pretentiösa tjejer.

41. Favoritfärg:
Ingen.

42. Favoritcitat:
"I have not failed 10,000 times. I have successfully found 10,000 ways that will not work."
- Thomas Edison, runt tiden han uppfann glödlampan.

43. En hemlighet jag vet:
Om jag berättade vore det väl ingen hemlighet?

44. Den bästa present jag fått:
Min Commodore 64 julen 1985.
Min mor jobbade extra på kvällarna som städerska hela hösten för att ha råd att köpa den till mig. En present som på många sätt indirekt fick mig in på den bana jag är på idag, och en insats av min mor som personifierar vilken typ av människa hon är och hur mycket jag har att tacka henne för.

45. Senast köpta skiva:
Johnny Cash - Best of Johnny Cash (iTunes köp).

46. Det jag är mest nöjd över med mitt utseende är:
Det mesta, jag är ett rätt sjysst packet. ;)
Men måste jag välja så gillar jag mitt ansikte, rätt bra kombination av attraktiv ansiktsform, väldimensionerad näsa, och bra benstruktur.

47. Det jag är minst nöjd över med mitt utseende är:
Ska jag vara petig skulle jag gärna ha lite senigare, finmejslade muskler. Jag kommer från en lång rad skogshuggare, så styrketränar jag för mycket så sväller jag snabbt upp till något som ser ut att höra hemma på en romersk gladiator-arena.

48. Udda förmåga/egenskap:
Jag är rätt bra på att övertala folk på ett sätt så de i slutändan tror det var deras idé att göra något. Lite sneaky, men ack så praktiskt.

49. Om jag vore ett djur skulle jag vara:
Ett lejon. Kung på savannen.

50. Två personer jag vill ska göra detta test:
Knock yourself out. Tänker inte pådyvla någon såna här löjliga saker.

Man vet att ett land är relativt utvecklat..

..när uteliggarna har mobiltelefoner.

På min joggingrunda ikväll stötte jag på en uteliggare i närheten av Holland Park som satt och pratade i mobiltelefon.
Man får gissa att det rör sig om kontantkort och inte abonnemang..

"What comes around, goes around".

I februari stäms han för sextrakasserier av en telefonsexförsäljare.

..jag har faktiskt lite svårt att uppbåda någon som helst sympati för telefonförsäljaren om det var denne som initierade samtalet..

F ö: borde inte en telefonsexförsäljare kanske vara van vid att samtalen får en.. sexuell natur?

Demokrati, Broder!

Jag skulle förbjuda partier och organisationer som inte ställer upp på alla människors lika värde och demokratiska principer (såsom politisk/ekonomisk demokrati), därav rasistiska och borgerliga partier.
Aftonbladet Ungt Val 2006.
Skulle den unge herrn få som han vill skulle det bli intressanta valuppgörelser mellan Rättvise Partiet Socialisterna och Kommunistiska Partiet. Såvida inte något av partierna råkar vara odemokratiska och tycka annorlunda vill säga.

I väntan på anal-sonderingen..

Hårda restriktioner på resande till och från Storbritannien, restriktioner som kan komma att bli permanenta..
Korta sammanfattningen: du får i princip inte bära med dig någonting som handbagage. Det utesluter British Airways i framtiden, eftersom de alltid tappar bort incheckat baggage (en gång slarvade de bort mitt baggage tre gånger, på en vecka, rätt skickligt).
Flygningar kommer med andra ord dessutom att bli roligare och bekvämare, eller inte.

Personligen skulle jag föredra om det gick i andra riktningen, flygbolagen själva fick bestämma vad som fick bäras med.
Med liberalare vapenlagar skulle jag nog välja "Gun-carrying Airlines" varje gång. Vilken terrorist skulle välja att flyga med dem, om de visste att de riskerade att bli knäppta av bredvidsittande passagerare långt innan de hann göra något djävulskap?

Stor Hit i Tyskland just nu..

Uttrycket "aging Lothario" får plötsligt ett ansikte..

Privatkonservatism och två tankar i huvudet samtidigt

Ja, jag är en rätt rabiat liberal. Men det innebär inte att jag privat anammar en "låt-gå" attityd där jag idkar droger, polyamori och andra "fria" aktiviteter.
Jag måste nog erkänna att jag privat kanske är något... konservativ.
Jag tror på ett starkt civilsamhälle, med familjen som dess hörnpelare. Religion, om den inte blir alltför nitisk, pådyvlad på andra, eller blandas med politik kan jag se som ett ibland positivt inslag i samhället, även om jag inte är religiös själv.
Jag är rätt avigt inställd till droger (inklusive kedjerökare och folk med uselt ölsinne), och är föga intresserad av någon annan form av förhållanden än den monogama, beständiga sorten. Folk som mest slampar runt känns lite opålitliga, och kommer sannolikt aldrig att utgöra några stöttepelare i samhället.
I hemlighet händer det att jag drömmer om ett stort hus på landet, med fru och 2,5 barn, samt utvidgad familjekrets av föräldrar, svärföräldrar och syskon som ofta samlas för att dela glada stunder.
Man skulle även kunna säga att jag på sätt och vis anser att vi som individer har ett ansvar för varandra, framförallt när det gäller vårt eget blod.

Men, och det är ett stort men, där jag skiljer mig från politiskt konservativa (och socialister) är att jag anser att ansvaret ska vara vårat eget att ta. Att tvinga människor att ta det genom tvång och politik är ytterst fel moraliskt. Samma sekund som man tvingar någon "att ta ansvar för andra", så är det inte längre individen som tar ansvar, utan han gör något under tvång, inte för att det i hans uppfattning är rätt, utan för att han måste för att undvika reprisalier.
Den yttersta principen i mitt liv är den om icke-aggression, därifrån kan alla andra ställningstaganden deduceras på ett principfast sätt.
Vidare så bryr jag mig föga om vilka livsstilar andra människor väljer: lev polyamoröst, slampa runt, gå omkring i ett moln av rök från syntetiska och icke-syntetiska droger om du så vill, så länge som du inte stör mig. Jag kan leva på mitt sätt, och så länge som du inte stör mig eller försöker pådyvla mig din livsstil så får du leva precis som du vill.

Jag tror att innerst inne vill nog de flesta (men inte alla) leva ett rätt "normalt" liv (vad det nu är). Det är mänsklig natur att vilja höra hemma någonstans, med andra människor och känna den kärlek som bara kan existera när människor känner en djupare samhörighet än endast den rent fysiska.
Vidare ska inte mitt uttryck av "familj som civilsamhällets grundsten" tas på ett heteronormativt ärkekristet sätt: jag ser det snarare som ett sexualitetsneutralt begrepp. Människor som lever tillsammans, tar hand om varandra och är lyckliga är alltid rätt, oavsett fördelning på kön.

I grunden handlar det om att hålla isär begreppen: Jag har en uppsättning principer som styr min moral och mina politiska ställningstaganden. Men privat har jag en lätt annorlunda uppsättning preferenser och hederskodex* om man så vill.
De kan samexistera i harmoni helt utan problem, så länge som man kommer ihåg att skilja på principer och privata preferenser.

* Lånar "hederskodex" från Lundensis vokabulär, då det är ett rätt passande ord.

Tro fan det..

"Många nyblivna pappor blir deprimerade".

Tro fan det! Ingen nattsömn och kärringen uttöjd till en gympasals storlek..

Dagens skylt

(man måste minnas tidigt 90-tal för att uppskatta den).

Bloggtorka

Lite tunt med bloggandet just nu.. Har börjat nytt projekt förra veckan, och dagarna är långa: försvinner vanligtvis ut ur dörren vid 07-tiden, och är oftast inte hemma före 22. Bloggandet, bloggläsandet och kommenterandet på den egna och andras bloggar blir naturligt lidande när jag inte har tid med så mycket mer än en snabb löparrunda efter jobbet innan det är dags att sova igen.

Ska ändå försöka hinna med några inlägg i veckan, och framåt månadsskiftet lugnar det sig nog. Bloggen är inte död, men går i lite lägre tempo ett par veckor framöver av naturliga skäl.

TV-serier som skolundervisning?

Nej, tänker inte börja tycka politisk om skolan, det finns det redan tillräckligt många lekmän som gör. Skolan bör lämnas till pedagogerna.

Men efter att ha sett nästan hela första säsongen av "Rome" på DVD så kan jag inte låta bli att spekulera: skulle TV-serier som Rome kunna ersätta tråkiga lärar-föreläsningar om exakt det som står i läroböckerna?
Rome innehåller förvisso ett antal rena felaktigheter rent historiskt, men samtidigt tror jag en sådan TV-serie, i form av hur välgjord och intressant den faktiskt är på ett bättre sätt skulle kunna ge beständiga kunskaper än de monologer dagens lärare ger. Jag har medan jag tittat på serien fått en rejäl uppfärskning av mitt minne kring Romarriket, tack vare serien och saker jag kollat upp i Wikipedia som följd.
Jag kan tänka mig att smärre felaktigheter som resultat av "dramatisk effekt" kan vara överkomliga, om kunskaperna sitter i lite längre än från lärarmonologer.

Finns det någon lärare därute som vågar mata i en intressant DVD för klassen istället för att söva dem med sina monotona röster?

Paraply på! Svenskt kondomanvändande ökar

Svenskt kondomanvändande ökar. Och som resultat minskar klamydia-fallen. Men trots det är det bara två av tio unga som använder kondom.

Glädjande att användningen ökar, men trist att det inte är fler. Det är egentligen konstigt att fler inte använder kondom, särskilt med tanke på att jag hört en siffra* om att runt 25% av alla kvinnor mellan 18-25 bär på någon könssjukdom, vanligtvis klamydia, i de flesta fall helt ovetandes om det hela.
De flesta killar verkar dock få panik när det gäller kondomer: vanliga ursäkter är att "det tar tid och stunden fördärvas", "man tappar känseln och mjuknar" osv osv.
Personligen är jag övertygad om att det mesta sitter i huvudet, det gäller bara att vänja sig och hitta en kondom man gillar, för alla kondomer är inte skapta lika. Det finns de som helt enkelt är för små/stora, för tjocka osv beroende på hur man är.
Personligen kan jag rekommendera Durex Avanti, en kondom som även finns på svenska Apoteket. Det är en kondom utan latex (inga allergi-ursäkter!), som är extra tunn samt lite extra bred och därmed enklare att få på. Det är en modell som nästan känns som att vara utan jämfört med andra jag provat.

Och förutom att man med största sannolikhet slipper sjukdomar om man skyddar sig, ska man inte underskatta dagen-efter-effekten:
Du slipper ha ångest över potentiella graviditeter, sjukdomar och liknande, det är värt en hel del i sig.

* Jag tänker inte gå i god för siffran, det var några år sedan jag hörde det, och jag minns ej källan.

Tyskar...

"The Hoff is a big inspiration — in times of trouble I often ask myself, ‘How would the Hoff deal with this situation?’

Fulham FC's tyske back Moritz Volz intervjuas i The Sun. Om sin besatthet med David Hasselhoff..

En skön morsa..

Den här morsan har fattat en del..

..enda problemet är väl att hon var korkad nog att fatta det först efter att hon skaffat barn.

Inte vad hispiga svenska politiker ville höra..

Oops.. Någon som hört talas om folk som blev lallande katatoniska fån av alkohol-psykoser?

Lustig situation..

Mitt ex hörde precis av sig.. Hon frågade om hon kunde sova hos mig några nätter när hon kommer till London i slutet på månaden för att hälsa på lite gamla au pair kompisar (ja, jag "rånade barnvagnen" lite..).
Ironiskt nog hade vi det mest mogna och "vuxna" slut på ett förhållande jag någonsin varit med om, trots att hon var sju år yngre än mig (ville olika saker, t ex jag ville bo i England, hon ville bo i Finland). Det kanske delvis underlättades av att jag aldrig fick de där riktigt djupa känslorna för henne, även om jag brydde mig mycket om henne, vad vet jag.

Hur förhåller man sig till den situationen?
Händerna på täcket och vara "moget vänner", eller är det som upplagt för ett repris-nyp för gamla tiders skull?
Personligen skulle jag kunna tänka mig det senare, så länge som hon inte blir hispig och börjar krångla till saker.

Några råd i mitt moraliska förfall?