Lyxdilemmat löst

Lyxdilemmat jag tidigare nämnde, det lysande jobberbjudandet är nu löst och bordlagt.

Jag tackade nej.
Även om erbjudandet var minst sagt lysande med en lön väl så furstlig för min ålder, samtidigt som arbetet verkade intressant, så märkte jag över helgen att jag var alldeles för nojig inför en fastanställning, och den frihet och autonomitet som jag skulle förlora jämfört med att vara min egen.
Jag är helt enkelt ingen "fastanställd"-person, jag trivs mer med att vara min egen herre.
Dessutom har jag för avsikt att förr eller senare bygga ett företag som kan vara mer än bara jag själv.
I fredags på tåget hem så bestämde jag mig för att sätta upp ett tydligt mål för mig själv:
Jag ska innan min 35:e födelsedag ha byggt ett företag med minst 20 anställda, en årsomsättning på minst 10 miljoner pund, med en hälsosam vinstmarginal.
För att nå målet har jag ett par delmål:

• Innan 2006 är slut ska jag ha kommit på minst 100 potentiella idéer samt utvärderat dem (det bästa sättet att få en bra idé är att ha många idéer).
• Innan 2007 är slut ska jag vara igång med verksamhet av något slag.

Galenskap? Storhetsvansinne? Kanske det, vi får se. Men det är mycket lättare att uppnå mål om man har klara sådana. Och nu har jag gjort mig själv tjänsten att sätta lite press på mig att ta tag i det: ett par hundra bloggläsare är mina vittnen och vet vad jag sagt.

Jag har aldrig valt de enkla, bekväma eller trygga valen i mitt liv, och hade jag tagit jobbet så hade jag gjort just det för första gången i mitt liv.
Chansen finns att jag kommer att krascha och brinna snarare än att uppnå mina mål, men det skulle ändå innebära att jag gjort mer än de flesta: jag har försökt.

Jag vill fan inte att jag ska minnas med orden "Wille - han valde den enkla vägen och tog inga risker" den dag jag ska sänkas under jord.

Klockan tickar. Jag har 7,5 år på mig.

Musiktips: Skotsk accent jag står ut med

Jag har klagat lite på skotsk dialekt i något tidigare inlägg. Kanske beror det på att jag just nu på jobbet sitter med tre skottar runt om mig som förutom den grötigaste av grötiga dialekter dessutom har något bristande personlig hygien.

..men det finns några skottar jag kan rekommendera: köpte nyligen The Proclaimers "Greatest Hits" skiva på iTunes. Rekommenderas varmt. De är ett av få riktigt framgångsrika band som sjunger med skotsk dialekt. Deras mest kända låt är sannolikt "I'm Gonna Be (500 miles)", men personligen föredrar jag några andra av deras guldkorn som t ex "Joyful Kilmarnock Blues", "There's a Touch" samt "Lady Luck" (som jag av någon anledning fått på hjärnan, folk tittar konstigt på en svenne som försöker nynna med skotsk accent på Londons tunnelbanor).

Brain-drain? Javisst.

Efter nyår har jag på eget initiativ sett till att mitt sociala liv tagit lite fart, har börjat gå ut lite mer och träffa kompisar, samt även lärt känna en del nytt folk.

Ett par saker har slagit mig:

• Det är nästintill omöjligt att gå ut i London utan att träffa andra svenskar.
• Nämnda svenskar är i princip aldrig de personer som vanligtvis skulle gå på socialbidrag eller a-kassa i Sverige.
  

Nästan utan undantag är de svenskar jag träffat i London något av tre saker: jobbar inom kvalificerade IT jobb, jobbar inom olika högavlönade finansjobb, alternativt är entreprenörer. Namn på några av världens mest prestigefyllda investment banker eller konsultföretag som arbetsgivare där svenskarna inte driver egna företag är snarare regel än undantag.
De senaste tre dagarna har jag av slump träffat flertalet svenskar ute på olika kvarterspubar (även ikväll, en måndag) där detta varit sant.
Skulle jag bo och gå ut i Stockholm kan jag sätta rätt stora pengar på att jag inte slumpartat skulle träffa lika många skarpa och produktiva svenska hjärnor som jag träffar i London.
Visserligen var jag yngre när jag bodde i Sverige, men jag träffade aldrig så skarpa svenskar på så regelbunden basis som jag gör här, rent slumpmässigt.

Det sägs att ca 100 000 svenskar bor i stor-London området. Min gissning är att de inte kommer ur den mer okvalificerade änden av spektrat som kostar mer för samhället än de smakar.

Är det verkligen så praktiskt att driva iväg hundratusentals av Sveriges skarpaste och produktivaste hjärnor till andra länder i "solidaritetens och rättvisans" namn?
Är det viktigare att alla är ungefär lika lågavlönade och rädda för att förlora sina jobb, än att några få som skapar välstånd åt alla råkar bo i en lite större villa?

Storebrors övervakning underlättar terror-attentat

Det låter kanske konstigt, men så kan det faktiskt vara.
Logiken är ganska enkel, ponera följande exempel:
polis och säkerhetstjänster lägger ned stor energi och resurser på att övervaka misstänkta terrorister och brottslingar. Med goda grunder tror de sig ha koll på vilka som är högriskelementen.

På andra sidan lagen sitter terroristerna. Den person som har kontakt med ett antal celler skickar iväg samtliga attentat kandidater på s k "dry runs", de skickas helt enkelt ut för att göra sådant som inte är olagligt, men vanligtvis skulle få riskelement upp-plockade för förhör.
T ex skickas ett antal potentiella terrorister för att flyga med kommersiella flygbolag, för att se vilka som plockas in för förhör pga de hamnat på en "no fly-list".
Vad innebär då detta? Jo, den person som har kontakt med flertalet terrorist-celler kan på ett mycket enkelt sätt avgöra vilka som står under eventuell övervakning, misstanke eller rent av blivit kompromissade. Samtidigt kan denne person avgöra vilka som säkerligen är helt oigenkända så här långt.
På detta sätt kan de potentiella terroristerna snabbt och enkelt avgöra vilka som bör utföra ett attentat, och har största möjligheten att lyckas med det utan att bli inplockade innan.

Storebrors övervakning tillåter helt enkelt potentiella terrorister att enkelt utvärdera vilka attentat-kandidater som har störst sannolikhet att kunna genomföra ett attentat utan att bli stoppade.
Övervakningen renderas därmed inte bara effektlös, utan hjälper t o m terroristerna att med större säkerhet kunna utföra sina bestialiska brott.

Har Bodström tänkt på denna oanade konsekvens? Tror inte det..

Ovanor

Dags för nästa söndagstidsfördrig, Louise P har skrivit om fem ovanor, så då ska väl inte jag vara sämre:

1. Pratar med mig själv ibland. Omväxlande på tre olika språk.
2. "Short attention span": Jag har ofta 1000 idéer, men genomför kanske tio. Samma problem gäller jobb: jag arbetar med extrem flit och energi i början av de flesta projekt medan det är någorlunda nytt och utmaningar finns kvar, men efter 6-7 månader kan jag börja slöa till när det börjar gå rutin i saker och ting (nog så stor anledning att frilansa och aldrig spendera mer än 6 månader på ett projekt).
3. Folkilsk: jag kan bli arg som ett bi över ingenting när det gäller folks kollektiva dumhet i större grupper. Grupper med människor som går sakta i bredd på en trottoar, samt fullproppade tunnelbanestationer får mitt blodtryck att stiga åtskilliga grader.
4. Kronisk tidspessimist: jag är alltid 15-20 minuter förtidig till möten och liknande saker som kräver en bits resande, eftersom jag alltid antar att allt som kan gå åt helvete på resan kommer att göra det. Och jag blir ändå stressad fram tills jag är framme även om inget går fel.
5. Folkilsk, del II: kan utan anledning irritera mig på vissa människors udda grötdialekter (t ex skotska dialekter och engelska med kraftig fransk brytning).
   

Fyra små rätter

Någon form av utmaning pågår i bloggosfären, och eftersom jag är uttråkad så hakar jag på..

Four jobs I've had in my life
Software Developer
Integration Architect
Management Consultant
CEO/Managing Director (of my own business)

Four movies I can watch over and over
Casablanca
Wall Street
Clear & Present Danger
..any of the Lord of the Rings movies

Four places I have lived
Linköping (nope, no accent, not a native, just went to the university)
Stockholm
Helsinki, Finland
London, United Kingdom

Four TV shows I love to watch
Dragon's Den
The Apprentice
24
Lost

Four places I have been on vacation
Romania (during Ceausescu's rule)
Yugoslavia (before the iron curtain fell)
Bahamas
Florida

Four websites I visit daily
News.com
Yahoo! Finance
Football365 (best news of the week: "God" returns to Anfield)
BBC News

Four of my favorite foods
Friday's Burger with Jack Daniels glaze
Tortillas
Oisin venison grill steaks with peppercorn sauce and potatoes (thats deer meat)
Any food my mother makes

Four places I would rather be right now
A big house in Hampstead that I own (well, I don't own one, but I'd like to)
In a sauna
In a chalét with views over Lake Geneva
On a hot beach

Four bloggers I am tagging
Machina Libera
Ninja Economist
Sakine
The L-Files

Vem fan bryr sig?

Har hela jävla bloggosfären fått fnatt? Försökte in i det sista låta bli att skriva om icke-händelsen, men nu har det gått för långt.
Det känns som om varenda bloggare och deras morsa idag ägnat tid åt att analysera SSU Bossen Anna Sjödins fylleäventyr under gårdagsnatten.
Någon hade t o m orkat skriva hela nio(!) inlägg om händelsen under dagen.

Vem fan bryr sig?!
Mindre begåvad men spritglad rugbyspelerska spöar/får spö av likaledes obegåvad och våldsbenägen polisskole-reject.
Didn't see that one coming...

Skruvad humor x 2

ALLA HAR ETT PRIS?Den vore nästan rolig. Om den vore lite mer verklighetsfrämmande...

INTRESSANT NYTOLKNING
Intressant nytolkning av 80-tals hiten "Total Eclipse of the Heart".

För övrigt gillar jag att skriva politiskt korrekta blogg-inlägg på lördagnätter efter sju pints.

Fel, men ändå avskyvärt

Lena Mellin skriver i Aftonbladet om hur hot mot politiker "blivit en sport", samt att:
Hela vårt samhälle bygger på att människor törs ta politiska uppdrag.
Hot och våld är avskyvärt i alla dess former och bör fördömas i alla fall, utom om någon annan först initierat våld mot dig.
Men jag kan ändå inte låta bli att störa mig på uttrycket att samhället skulle bygga på att folk vågar bli politiker. Är det allt samhället är? Är det politikerna som är samhället och samhällets ryggrad? En mycket tragisk slutsats om det skulle vara så.

Nej, problemet har helt andra dimensioner än att politiker på något sätt skulle vara samhällsbärare, vilket de absolut inte är: problemet är snarare att detta beteende skapar en ondskefull spiral som är svår att stoppa.
Politiker blir tvungna att ta till starkare försvarsåtgärder i form av livvakter och beskydd, de blir därmed mer svåråtkomliga och lever mer verklighetsfrämmande liv, de riskerar även att bli mer intoleranta mot legitim kritik när den väl kommer in i deras skyddade verkstad.
På andra sidan av spektrat så märker vanligt folk att politikerna just blivit mer verklighetsfrämmande och svåråtkomliga, föraktet växer och avgrunden mellan människor i vardagen och politiker i elfenbenstorn blir gigantisk.

Vad folk än säger om "Sveriges öppenhet" så är faktum att Sverige i många avseenden är mer polariserat och intolerant än något annat land i detta avseende. Det finns ett litet spektra av politiskt korrekta åsikter, ståndpunkter och argument, trillar man utanför dessa kan man räkna med att bli i bästa fall marginaliserad och utstött, i värsta fall trakasserad och förföljd.
Övervakning och hetslagar är bara de första yttringarna av denna intolerans mot de mest otrevliga icke politiskt-korrekta åsikterna, men du kan ge dig den på att dessa saker kommer att krypa längre och längre in, där så inte redan skett.

Sverige är ett intolerant land, elfenbenstornen är ett faktum sedan en lång tid tillbaka. Att politikerna handlar sin mat på ICA istället för i för allmänheten stängda politruck butiker är inget bevis för öppenhet, det är bara ett tecken på att det inte är på Sovjet-nivå.

Alberto Gonzales får stryk i debatt.. Av ett lakan och en död snubbe

Hammer of Truth rapporterar om hur amerikanska justitiedepartementets chef (Attorney General) Alberto Gonzalez får storsmisk i en debatt. Av ett lakan och en död snubbe.

Alberto Gonzales besökte Georgetowns universitet för att tala om lagligheten i George W Bush beslut att avlyssna amerikanska medborgare.
Då kom ett antal personer in i rummet med Benjamin Franklins odödliga citat "Those who would sacrifice liberty for security deserve neither" skrivet på ett lakan som protest.

Eftersom Gonzales fick pisk i debatten av ett lakan och en död snubbe så gjorde han det enda han kunde göra utan att bli till större åtlöje: han gjorde sitt bästa för att försöka ignorera det hela istället för att bemöta det.

UPPDATERING
Självklart så har Bill O'Reilly gått ut och försvarat Gonzales och fördömt studenterna som respektlös extrem-vänster och uppmanar fd Georgetown studenter att dra in sina donationer till universitetet.

Parlamentsledamot gjorde sig själv till åtlöje i dokusåpa

Som jag tidigare nämnt, så var den brittiska parlamentsledamoten George Galloway med i "kändis Big Brother" här borta.
Inte helt oväntat gjorde han sig under sin vistelse i huset till sig själv till fullständigt åtlöje (vad förvantade ni er? Han är politiker).
Både intolerans och diktatoriella fasoner visade sig, likväl som vissa udda fetischer när han klädde sig i kattdräkt och slickade mjölk från ett fat på golvet.
Det intressanta är att av alla kändisar som kunde göra bort sig så var den som gjorde det mest med hästlängder en politiker.

Nu väntar backlashen: I hans valkrets så har hans populäritet sjunkit kraftigt och hans trovärdighet är bortblåst.
Metro rapporterar även om hur folk driver med honom i övrigt: han har fått leveranser av kattmat sända till sitt hem. Tre flickor utklädda i kattmasker stannade utanför hans kontor i veckan och spelade Tom Jones hit "What's new Pussy Cat?" på högsta volym på bilstereon.
När han kommer tillbaka till parlamentet kan han enligt säkra källor förvänta sig att mötas av en kör av mjaoande parlamentsledamöter när han försöker tala.

Jag kan inte sluta småle. In med fler politiker i dokusåporna! Låt dem göra sig själva till åtlöje så människors illusioner om de välmenande och kunniga ledarna slås i spillror.
Apor på cirkus gör sig bäst som apor på cirkus, inte som lagstiftare i parlamentariska församlingar.

UPPDATERING
Den som vill lida irreparabel psykisk skada och se nämnde Galloway fjanta runt i trikåer finns en video här.

Lyxdilemma

Står just nu inför något av ett lyxdilemma, har blivit erbjuden ett relativt bra fast jobb.

Hade en intervju ikväll för ett jobb med potentiell start direkt när mitt nuvarande konsultkontrakt går ut. Till min förvåning så sade VD:n för företaget på stående fot: "då kör vi, jag skickar iväg ett kontraktsförslag till dig omgående, vad säger du om att jag skriver X pund om året?".
Till saken hör att X:et var relativt stort räknat på var jag är i karriären just nu. Räknar man på siffran mot vad jag tjänar på egen hand så blir det i slutändan ungefär samma siffra, så ekonomiskt förlorar jag inte på om jag skulle ta det fasta jobbet (vilket vanligtvis är situationen om man går från frilans till fast).

Företaget är relativt framgångsrikt på kontinenten, med ca 100 anställda. Det brittiska kontoret har precis slagit upp portarna för några veckor sedan, så situationen är i allra högsta grad ett av att arbeta för ett växande entreprenörsföretag (de har sex anställda idag i UK, satsar på 50 till årsslutet).
Rollen verkar rätt spännande, arbetet skulle nog i slutändan vara mer jämnt på en intressantare nivå än som frilansare, eftersom jag mellan varven måste fylla lugna perioder med lite skitgöra.
Dessutom verkar gruppen jag skulle jobba med riktigt bra, mycket frihet att själv definiera sin roll och sitt arbete. Dessutom slutade kvällen med att jag tog ett par öl med VD:n och talade skattepolitik (läste lite mellan raderna att han inte låg så långt ifrån mig i åsikterna där).
Ett företag där man kan ta ett par öl med VD:n utan att det är konstigt är antagligen ett bra företag att jobba på.
Historien om den fd kunden han numer vägrade arbeta med då de behandlat företagets konsulter illa vittnade även den om en insikt i "etisk kapitalism" och värdet av de egna anställda, som jag gillar.

Dock är jag, som jag alltid är inför stora "commitments" lite smånojig: dels gillar jag frilansandet ur det perspektivet att jag är min egen herre, jag kan när jag vill (så som kontrakten tillåter) disponera min egen tid och efter varje kontrakt välja på nya alternativ.
Den andra, kanske största invändningen jag har är den numer standardmässiga klausulen om intellektuell egendom, den går översatt ut på ungefär:
Den anställde skall härefter överlåta all intellektuell egendom till företaget. All intellektuell egendom eller idéer som uppstår eller skapas under anställningsförhållandets tid skall vara företagets egendom och omgående tillkännages företaget.
Den är nog inte så mycket att orda om om man vill ha ett fast jobb, jag har sett variationer på samma klausul i tre, fyra andra erbjudanden jag fått under årens gång. Men den stör mig kraftigt.
Jag kan köpa att intellektuell egendom relaterad till mitt arbete rimligtvis borde tillhöra företaget, men helt orelaterade saker jag kommer på på egen hand utanför jobbet? Inte så säker..

Vettefan.. Västerländska lyxproblem antar jag: lukrativ anställning eller lukrativt frilansande..

Nej, nu är det nog dags att sova på saken, och kanske drömma lite söta, ondskefulla nyliberala drömmar om hur jag bäst förtrycker arbetare bärandes en hög cylinderhatt.

Min svenska favoritminster alla kategorier

..är Jens Orback, i alla fall just nu. Inte så mycket för att han skulle verka ha någon tillstymmelse till vett eller goda idéer i sig.
Nej, snarare för att Aftonbladet utnämnt honom till "latast i regeringen", då han är den minister som skrivit minst lagförslag. Med andra ord har han av ministrarna gjort det som är allra vettigast för politiker att göra: så lite som möjligt.

Flitigast/duktigast enligt Aftonbladet? Thomas Bodström.
Validerar bara min tes ytterligare.
Vad är det man brukar säga? "Tala är silver, tiga är guld". Gäller än mer för politiker.

Uniformerad SS

Japp, det är precis vad som är på gång i USA, bokstavligen.
I förnyelsen av Patriot Act går att läsa att en ny federal polisstyrka skapas som har befogenheter att bryta mot de rättigheter som ges i konstitutionens "Bill of Rights":
There is hereby created and established a permanent police force, to be known as the ’United States Secret Service Uniformed Division’
Är det bara jag som får kalla kårar och dålig smak i munnen när jag hör namnet?
Paul Craig Roberts på Lew Rockwell.com skriver vidare om hur denna nya polisstyrka får långtgående makt och befogenheter att efter eget huvud arrestera och låsa in folk, det finns egentligen inget i texten som på något sätt begränsar polisstyrkans makt eller befogenheter.

Om terroristerna verkligen "hatar den västerländska livsstilen och våra friheter", så kan jag bara beklaga och säga:
terroristerna har redan vunnit. Våra friheter och rättigheter är redan nästan helt borta, helt på eget grepp. Grattis Bin Laden & co.

Offentliga jobb flyttas ut, skattemyndigheten undviker skatt

I gårdagens upplaga av London's Metro (ej nätet) nämndes att många statliga myndigheter överväger att flytta offentliga administrativa jobb till låglöneländer för att spara pengar.

När t o m staten börjar överväga att flytta jobb till låglöneländer, är det då inte dags att ta sig en titt i spegeln och se över vad det är som gör jobben så dyra att utföra till att börja med?
Skatter, byråkratiskt krångel, motsägelsefulla lagar mm kanske är en början att rota i för att sänka kostnaderna av administrationen?

F ö låter det inte så lite likt fallet där brittiska skattemyndigheten, Inland Revenue (eller numer "Her Majesty's Revenue and Customs") sålde sina fastigheter till ett bolag i ett skatteparadis för att komma undan skatt. Ett bolag som de för övrigt ägde.
Motivationen? "Spara skattebetalarnas pengar". Något av cirkulär logik eftersom de insparade pengarna skulle gått till.. skatt.

Scott Adams förklarar Timbro-konspirationer

Dilbert's skapare, Scott Adams förklarar hur en äkta Timbro-konspiration fungerar.
Vänster-tomtar, knock yourselves out.

Man vet att man börjar assimileras in i en kultur när man..

• ..skrattar åt skämt om fulla irländare som slåss (..för man vet att det är sant). Obekräftade rykten talar om att 90% av alla tandkirurgbesök i London på söndagar görs av irländska män med pub-relaterade skador.
• ..tycker irländsk och skotsk dialekt låter rätt irriterande.
• ..förstår att folk vare sig bryr sig eller är intresserade, trots att de frågar och är artiga.
• ..inte lyfter på ögonbrynen när man öppnar en toalettdörr och ser en heltäckningsmatta. Samtidigt som man möts av det kyliga korsdraget, från det stängda fönstret.
• ..vet att tjejer från Essex inte är speciellt välutbildade. Eller kyska.
• ..är malplacerat stolt över det brittiska imperiet, utan att riktigt veta varför.
• ..äter en påse chips (f'låt, "crisps") och tar två pints till lunch, på en måndag. Precis som alla andra.
• ..använder orden "bugger" och "blimey" i olika sammanhang, utan att det känns onaturligt eller konstigt.
• ..förvånas om en rörmokare eller elektriker använder riktiga verktyg istället för silvertejp.
• ..tycker det verkar vara en utmärkt idé att lappa tåg- och tunnelbaneräls med träklabbar istället för riktiga räls, för att det är billigare.
• ..räknar med att tåg ska haverera/tappa delar under resan. Minst tre gånger den här veckan.
• ..tycker de flesta andra folk är ociviliserade och vulgära, samt att "Page 3" är en stolt och fin engelsk tradition.

"This is a special announcement!"

Noterade på tåget hem idag att folk antagligen börjar bli rätt desensitiviserade av all skräckpropaganda om terrorister och hot:
Vanligtvis så brukar tåg, tunnelbanor och dito stationer vara ett sorl av diverse varningsmeddelanden om att man ska "anmäla misstänkta beteenden till personalen", "hålla sina ägodelar nära hela tiden", "inte lämna något efter sig" osv osv.

Idag på tåget hörde jag för första gången ett tillägg: varningsmeddelandena från storebror började med "This is a special announcement!", och sedan sedvanliga varningsmeddelanden.
Vad var det som var så speciellt ikväll med exakt samma ljudslinga som alltid rullar i bakgrunden? Att folk har slutat vara smårädda hela tiden?

Att röra sig med kollektivtrafik i London och sydöstra England ger inte så speciellt jättesmå flashbacks till "1984".
Börjar fundera på om det inte är dags att skaffa sig ett litet hus på landsbygden och en Toyota Prius (ja, jag är förbannat snål) så man slipper skräpet..

När man trodde man sett alla kommunist-stollerier...

..så kommer något nytt och värre.
Esbati länkar idag, till en blogg jag inte stött på tidigare: Neo Maoist.
Där kan man läsa om en mängd olika ämnen, t ex behovet av en "folkpolis":
Skillnaden mellan den socialistiska polisorganisationen och annan polisorganisation är att denna ska kämpa mot omoraliska tendenser och bristande etik, men den ska även hålla folkets teoretiska politiska åsikter i linje med marxism-leninismen och den nya maoismen läror, förutom att upprätthålla lagarna i landet.
(Min fetning)

Lite tidigare kan man även läsa om behovet att sänka levnadsstandarden för folk.
Huruvida bloggen ifråga är ett subtilt skämt eller på blodigaste allvar är jag inte riktigt säker på, och mina instinkter är delade: en del av mig drar på smilbanden, och en annan känner ett visst obehag..

Kommentarer på Bodströms debattartikel

Så har Bodströms debattartikel i SvD lagts ut på nätet. Tidigare idag berörde jag artikeln utan att ha lästen, utan refererade till Jinges inlägg om det. Även Machina Libera har skrivit om ämnet.

Jag tyckte några passager ur artikeln var extra värda att uppmärksamma lite:
Om vi inte tar de nödvändiga initiativ som ger polis och åklagare möjlighet att bekämpa brott, får vi ett samhälle som tillåter grova kränkningar av människors integritet.
Som både Jinge och Sp3tt sagt, mer nyspråk kan det knappast bli: Kränk alla människors integritet, för att eventuellt förhindra att andra gör det.

När hans fantasi får fritt spelrum går ingen människa säker. Ström blandar ihop begrepp och metoder, rykten och fördomar. I sin iver försvarar han de kriminellas integritet och det är att gå för långt.
"You are either with us or against us": får man anta att Bodström insinuerar att Ström är en "samhällsfara" för att han inte stämmer in i hyllningskören? Försvarar man per automatik brottslingar för att man själv inte är så bekväm med tanken på att vara ständigt övervakad? Ja just det, alla var ju misstänkta, ja..
Och delen att han "blandar ihop begrepp och metoder" låter inte så lite som ett tydligt medgivande att Bodström anser att ändamålen helgar medlen.

Att säkra bevis kan aldrig vara ett hot mot rättssäkerheten, utan fungerar precis tvärtom. Skyldiga befinns skyldiga. Oskyldiga går fria.
Det finns två stora problem med detta påstående: det första uppenbara är att sättet som bevis "säkras" på i allra högsta grad kan vara hot mot rättssäkerheten, för att ta ett orelaterat exempel kan man ju säga att t ex erkännanden extraherade under tortyr må vara bevis, men användandet av tortyr är ett stort hot mot rättssäkerheten.
Det andra stora problemet är nog mindre uppenbart, men ack så verkligt:
Om staten både åtalar och definierar vad som är olagligt (vilket de i praktiken gör), samtidigt som de har carté blanché att göra vad som helst för att skaffa fram bevis, ja då är vi väldigt starkt beroende av att de som styr i alla lägen har goda avsikter och motiv. Hur vet vi att friheter som vi tar som självklara idag, inte är brottsliga gärningar imorgon?

Jag vill understryka att informationen inte omfattar innehållet i samtalen, utan bara när man ringt och till vem. Och att detta bara gäller dem som är misstänkta för allvarliga brott. Ingen annan behöver vara det minsta orolig.
Men snälla lilla Thomas, varför lagras då informationen för ALLA samtal? Logiken av ovanstående uttalande kan inte betyda något annat än att alla människor i utgångsläget är misstänkta för allvarliga brott.

Vi har fått stöd av samtliga 25 medlemsländer i EU och ett brett politiskt stöd i Europaparlamentet.
En klar majoritet i Sveriges riksdag är också för. Beslutet har således fattats med bred majoritet.
Europaparlamentet är ju verkligen definitionen av en folknära gräsrotsrörelse med örat mot marken för att lyssna till vad medborgarna vill och tycker..
Och Riksdagen? Ja, samma sak kan väl närmast sägas om det, senast jag kollade var inte ett par hundra korrupta politrucker definitionen av "bred majoritet".

Ström kritiserar i samma svepande ordalag Stockholms miljöavgifter och betalstationerna för att vara ett ”övervakningsverktyg”. Ett system som har till uppgift att samla in information som ska göra det smidigt för medborgarna att betala sin avgift.
Oh, så vänligt, Stockholmarna ville ju till och börja med verkligen ha de där avgifterna. Så det är ju jättesnällt och omtänksamt att politikerna gjort det lättare att betala "sin avgift". Låter f ö inte så lite som någon form av "medborgaravgift".

Det bästa vore om någon tog bort honom från all form av inflytande överhuvudtaget (jag hoppas innerligt att hans fru är den med byxorna i hushållet), och satte honom i arbete som vattenbärare.
Jag har hört att både åsnor och avdankade usla fotbollsspelare är hyfsade på det, eftersom Bodström är bådeoch borde det vara en perfekt kombination.

Dags att gå ut på gatorna och protestera mot Bodström?

Jinge har skrivit om Bodströms SvD debatt svar på Pär Ströms inlägg i debatten (Ström ligger bakom Stoppa Storebror).
Uppenbarligen väljer Bodström att använda sig av en blandning av cirkulär logik, samt förlöjligande av Pär Ström, bl a skriver han om Ström:
”När hans fantasi får fritt spelrum går ingen människa säker”
Aha, är det "you are either with us, or against us"-logik måhända? Alla som inte håller med det politiska etablissemanget är hot och faror?

Jinge skriver vidare:
Vi skulle behöva skaffa oss visselpipor och parkera utanför riksdagshuset, idogt visslande, tills Bodström entledigades från sitt uppdrag, ett uppdrag han inte gjort sig förtjänt av.
Det får mig att ställa mig frågan: så varför tar vi inte och gör det? Detta är en fråga som verkar förena höger, vänster och det mesta däremellan.
Är det inte dags att dra linjen i sanden någonstans? "Hit, men inte längre"?

Med lite framförhållning borde det inte vara så svårt att organisera en protestaktion kring detta via Internet:
Få ihop ett hundratal människor för att protestera fredligt på t ex en lördag, hitta tid och plats som orsakar maximal irritation för Bodström & co, samt skapar stort massmedialt genomslag.
Jag är annars rätt lat av mig eftersom jag jobbar extremt långa dagar, men jag skulle gladeligen beställa en flygbiljett till Stockholm enbart i detta syfte om jag bara visste om det ett par veckor i förväg.
Det bästa vore om protesten även hade ett lämpligt tema för ändamålet, som på något sätt hindrade eller irriterade Bodström i sitt arbete, så det blir mer än bara plakat och arga människor.

Any takers?

Finlands egen George Best

Merit Wager har en kul genomgång av, ehm, bevingade citat från Finlands egen George Best, Matti Nykänen.
Eftersom jag har finsk släkt och vistats i landet en hel del, så har Nykänen inte undgått mig.
Han var superstjärna i pseudo-sporten backhoppning under slutet av 80- och början av 90-talet (om jag minns rätt), men har under senare år blivit mer känd för sina privata liv.

Parallellen med George Best är rätt träffande, möjligtvis med skillnaden att Nykänen tes vara något mer alkoholiserad(!), och avsevärt mindre noggräknande i valet av damer.
Hans karriär har tagit honom från backhoppnings-stjärna och landshjälte, till sångare (falsksjungande sådan), till manlig strippa(!), till kåkfarare.
Han har bl a vid ett flertal tillfällen försökt knivhugga sin långvariga fru/flickvän. Till skillnad från många av sina landsmän verkar han inte vara så skicklig på att hantera kniven, eftersom frun i fråga oftast kommit undan med lättare skärsår och blåmärken, och omgående och ofelbart vare gång gått tillbaka till honom.

Med tanke på de spaltmetrar som skrivs om Nykänen i Finland varje vecka så är en sak fullständigt uppenbar:
De visar inte Jerry Springer Show på finsk TV, och Nykänen är deras white-trash substitut.

Underbar dag!

Solen skiner, fåglarna kvittrar, kvicksilvret är högt nog för att rocken gör sig bäst över axeln. Många människor hade vågat sig ut i kortärmade tröjor, ett fåtal knallade t o m runt i shorts eller korta kjolar.
Det är såna här dagar man längtar efter under de mörka vinterveckorna.
..nu ska jag bara smälta min extremt stadiga kombinerade frukost/lunch som jag åt på Friday's för en stund sedan, innan jag går ut igen för att ta ett par öl med vänner i Hyde Park.

Det är helt enkelt inte en alltför tokig dag att leva på.

Poliserna i de Menezes fallet kan komma att åtalas

Sky News rapporterar ikväll att samtliga poliser som var inblandade i dödskjutningen av Jean Charles de Menezes i somras, i samband med utredningarna kring 7:e Juli bombningarna kan komma att åtalas.
Vittnesuppgifter som senare läckte ut talade om att de Menezes vare sig sprungit eller låtit bli att följa polisens uppmaningar, utan helt enkelt varit på väg till jobbet.
Enligt Sky News kan poliserna komma att åtalas för mord alternativt dråp.

Personligen anser jag att detta fall måste få sin dag i rätten, och poliserna dömmas till hårda straff om de utläckta vittnesuppgifterna stämmer och de Menezes sköts i kallt blod.
Storbritannien har länge varit stolt över att de har en lagstiftning där polis hålls till precis samma ansvar som civila om de öppnar eld mot en annan person.
Fakta och utfall i detta fall kan möjligtvis komma att bevisa hur det verkligen ligger till med den saken.

När en oskyldig människa dör, särskilt under omständigheter där dennes främsta brott var att komma ur porten på fel hus, så går det på inget sätt eller inga villkor snacka bort att grova misstag begåtts, misstag som bör beivras hårt.

Dagens planekonomist?

Knallade förbi tidningsståndet och snappade upp följande förstasidesnotis:
Healthcare is too complex for market forces to respond to.
- by Jacob Weisberg

Vilken tidning det handlade om? Financial Times.

Vi vet ju alla hur duktiga politiker är att svara på mer eller mindre komplexa problem som naturkatastrofer (Tsunami, Katrina), undermåliga utbildningssystem och arbetslösheten..

Skapa sympati för premiärministern - skyll på stollarna i trikåer

Bl a BBC rapporterar idag om en påstådd komplott av en gruppering inom "Fathers 4 Justice" med målet att kidnappa Tony Blairs yngste son.

För dem som inte är bekanta med Fathers 4 Justice kan nämnas att de är gruppen av fäder utan tillträde till sina barn som brukar klättra upp på diverse offentliga platser iklädda superhjälte-kostymer, i syfte att protestera mot de lagar i Storbritannien som i princip ger modern exklusiv och full rätt att avgöra faderns rätt att träffa sina egna barn.

Personligen tror jag inte på dessa rapporter för fem öre. I mina öron låter det mest som ett enkelt sätt att slå rvå flugor i en smäll:

• Visa att "terrorister" existerar på de mest oskyldiga ställen, och därmed rättfärdiga de hårda tagen "mot terrorismen", och samtidigt skapa lite sympati för Blair.
  
• Misskreditera en grupp som skapat mycket uppmärksamhet kring en i Storbritannien kontroversiell fråga som om den förs vidare riskerar att förlora röster för Labour oavsett i vilken riktning de tar ställning.

Fathers 4 Justice har så vitt jag vet under hela sin existens varit en absolut fredlig organisation som främst försökt få upp frågan om fäders rätt till att träffa sina barn genom diverse harmlösa men mycket uppmärksammade protester. Att de på allvar skulle övervägt att kidnappa ett barn (något de indirekt arbetar mot) finner jag marginellt mer sannolikt än att gröna män från Mars skulle landa på Sergels Torg imorgon (miljöpartister räknas inte).

Spännande valår. I Costa Rica

2006 är valår även i Costa Rica. Till skillnad från det svenska valet av sju olika nyanser av rött så ser det Costa Ricanska valet ut att kunna bli intressant.

Costa Rica är ett av få länder i världen där Libertarianer blivit invalda i ett lands högsta lagstiftande församling, via Movimiento Libertario, som grundades 1994.
I det senaste valet 2002 blev sex libertarianer invalda i parlamentet med 57 medlemmar.
På den lokala nivån kontrollerar Movimiento Libertario 13 av landets 81 län/kommuner.

I presidentvalet i februari så ställer partiledaren Otto Guevara upp som Movimiento Libertarios kandidat, Guevara blev från 1998 vald till landets populäraste politiker hela fyra år i rad.

Movimiento Libertarios stöd har ökat kraftigt sedan partiets grundande 1994, och är populära bland alla från taxichaufförer till affärsmän, ett tydligt bevis på att frihet fungerar, om den får chansen.

Mer läsning hittar du i denna intressanta artikel.

Goda liberala nyheter i Storbritannien

Sky News rullande nyheter på gymmet gjorde mig medveten om en mängd goda nyheter ur liberal synpunkt i Storbritannien:

• Reliken House of Lords har igen ironiskt nog visat sig vara frihetens och demokratins främste försvarare av de politiska instanserna, de har idag, åtminstonne tillfälligt:
  
• Stoppat nya terrorlagar som House of Commons ville ha igenom.
• Stoppat förslaget om det nya nationella ID-kortet som alltid måste bäras.
• En debatt om prostitutionsreform har vaknat i landet, dock verkar det enligt en undersökning av Sky News inte vara så prioriterat av folk: 64% tycker det är onödigt att bekämpa prostitution med några nya lager eller aktiviteter.
• Hört på ena örat: debatten om den aktiva dödshjälpens vara eller icke vara har vaknat till liv i den politiska debatten efter någon ny undersökning på ämnet.
  

Banker - dubbelt napp

Igår klagade jag på brittiska banker.
Idag blev det till synes dubbelt napp: Jag slog in mitt nummer hos Natwests "ring upp mig" tjänst. Jag hade med mina tidigare erfarenheter inga större förhoppningar, men hör och häpna, ca 1 minut efter att jag skickade numret så ringdes jag upp av en "business account manager" som tog mina uppgifter och skulle skicka pappren för mig att skriva under samma dag.
Tyvärr skulle det ta upp till tre veckor att öppna kontot, eftersom jag inte var kund tidigare, och de behövde ta bankreferenser från min svenska bank eftersom jag bara bott i landet i två år.
Men i övrigt var jag mycket imponerad över betjäningen, de var... intresserade av att ta emot mina pengar.

Som om inte det räckte så ringde även Royal Bank of Scotland upp en halvtimme senare, eftersom jag provat att ringa dem ännu en gång under morgonen och blivit ombedd att lämna mitt nummer (de ringde aldrig tillbaka senast).
Vad som gjorde skillnaden? Det var lustigt vad mycket mer trevliga de blev när jag sa att jag förväntade mig en måttligt stor inbetalning inom två veckor, samt ytterligare liknande betalningar över de nästa fyra månaderna.

Även om jag skulle föredra Natwest, så blir det nog RBS, eftersom de kunde öppna ett konto "inom 24 timmar" från det att jag träffade dem. Så på torsdag har jag tagit ledigt för att fixa i ordning allting.
Jag kan alltid byta ALLA mina affärer till Natwest lite senare när behovet är mindre brådskande.

Jag misstänker på dagens erfarenheter att Natwest är småföretagarnas val i Storbritannien..

Anledningen till Moderaternas vänstervandring?

Subjektiv.se kan ha snubblat över anledningen till Moderaternas vänstervandring i National Encyklopedins Junior utgåva:
höger är ett ord i politiken. Det brukar användas om åsikter som särskilt stöder de som redan har makten i ett samhälle.
Ska Moderaterna behålla sin högerposition, är det med andra ord bortom allt tvivel att de måste stödja Socialdemokraterna eftersom de redan har makten i samhället, om man får tro NE Junior..

Den största entreprenörsproppen i Storbritannien är..

..inte myndigheter och regleringar tro det eller ej. Dessa är långt ifrån optimala, men när allt kommer omkring är de extremt enkla att arbeta med i jämförelse med t ex Sverige.

Nej, den största proppen alla kategorier för entreprenörskap i Storbritannien är.. bankerna.
Jag har den senaste månaden försökt öppna ett nytt bankkonto åt mitt företag. Utan framgång.
Royal Bank of Scotland som jag vanligtvis har mina bankärrenden hos ringer inte tillbaka som de lovat. Ansökan jag skickade in i december har de inte ens erkänt att den existerar eller någonsin skett.
Så jag hoppades på bättre lycka med en annan bank, Cater Allen Private Bank. Till en början verkade det lovande, visserligen kom de tillbaka och ville ha ytterligare information, t ex mina adresser för de tre senaste åren, något som jag redan gav dem i samband med ansökan, vilket var lustigt.
Men innan jag ens hunnit komplettera med informationen de ville ha får jag ett meddelande att de nekat min ansökan. Anledning: Ingen.

Erfarenheten är på intet sätt unik för privatpersoner eller småföretag i England, det är vardag som många småföretag är vana vid. T o m super-entreprenören Richard Branson berättar i sin biografi, "Loosing my Virginity" om hur Virgin-imperiet nästan fälldes under 80-talet över några hundra tusen, när han hade svart på vitt att han nästa vecka skulle få in åtskilliga hundra miljoner på kontot.

Tillbaka till min ansökan: någon egentlig anledning finns inte till nekandet, utom möjligtvis att jag inte har alltför lång historia i landet. Den historia jag har är dock fläckfri, räkningar alltid betalda i tid osv osv, följt alla regler till punkt och pricka, jag betalade t o m in en hel del för mycket i skatt under föregående beskattningsår fick jag nyligen reda på.

Man tycker att en bank borde bli rätt glada när någon kommer och säger: "hej, jag vill öppna ett nytt konto, och jag vill betala in rätt rejäla summor omgående, här är kundavtalen och fakturorna det gäller". Rimligtvis borde det vara deras affärsidé att ta emot andras pengar.
Men brittiska banker verkar ha glömt den brittiska etiketten, och har istället som affärsidé att vara så ohövliga och nonchalanta som möjligt mot sina kunder.

Den som startar en bank i England som typ.. betjänar sina kunder skulle nog bli ofantligt rik.

Böcker som påverkat mig

Ninja Ekonomen har skrivit om böcker som påverkat honom, så det är väl bara att haka på och skriva om böcker som påverkat min egen syn på filosofi, livet och omvärlden:
De böcker jag nämner här är inte endast böcker som påverkat mina politiska åsikter, utan även saker som påverkat mig själv och mitt liv på olika sätt, men för att börja: George Orwell's "Djurfarmen" och "1984", F A Hayeks "Road to Serfdom", Albert-Lazslo Barabasi's "Linked - the new science of networks", Johan Norbergs "Till världskapitalismens försvar", Guy Kawasaki's "Art of the Start", Napoleon Hill's "Think and Grow Rich" för att nämna några.

Den absolut starkaste bokupplevelsen är nog trots allt "1984", en bok som jag läste från pärm till pärm under en dag då jag inte kunde lägga ned den överhuvudtaget.
För den som kanske inte redan förstått det är referensen till "Room 101" i denna bloggs namn en referens till tortyrrummet med samma namn som användes av Ing-Soc i 1984.
"Linked" är en bok som tar upp nätverk och dess natur från ett vetenskapligt perspektiv: allt från sociala nätverk, till atomer, till ekonomiska nätverk. Utan att överhuvudtaget argumentera för det så lägger Barabasi fram ett starkt case för marknadsekonomi och decentraliserade strukturer, då han bortom allt tvivel bevisar att dessa i alla sammanhang är mer robusta och effektiva än starkt centraliserade strukturer.
"Art of the Start" och "Think and Grow Rich" är två böcker av mer personlig karaktär: de må på ytan behandla hur man skapar värden och rikedom, men det underliggande budskapet är ett av att människans begränsningar främst ligger i de rädslor och psykologiska spärrar vi sätter upp för oss själva.

"And now for something completely different" - använd i reklammaterial

Blev nyligen medveten om att mitt namn och mina åsikter blivit använda i reklammaterial.

Men det handlar inte om politiska åsikter, utan om saker mer relaterade till mitt yrkesutövande:
Exadel, en ledande leverantör av mjukvaruutvecklingsverktyg har citerat mig (dock ej fullständigt) i sitt senaste nyhetsbrev (skrolla ned en liten bit).
Man får erkänna att man känner sig lite smickrad när man används i egenskap av sin professionella roll i reklam för relativt framgånsrika företag. Även om de nu fått mitt citat att låta avsevärt mer som ren reklam än vad hela kontexten för sammanhanget var.

Folkhemmet 2020?

Har spenderat bakfylledagen med att sova, och titta på film. Köpte "the Island" på DVD, samt "Wedding Crashers".
Man vet att man står inför ett par timmars finkultur på hög nivå när DVD fodralet marknadsförs med texten "The most exciting chase sequences ever filmed".

Men trots att the Island egentligen är en rätt ytlig action-rulle, så kan jag inte låta bli att reflektera över hur den socialist-utopiska tillvaron i klonings-komplexet sannolikt är Thomas Bodströms (och många andra auktoritära vänstermänniskors) drömsamhälle:
Varje aspekt av tillvaron är tillrättalagd, alla bär likadana vita kläder som varje morgon ligger framme, rena och strukna. Varje timme av dagen är schemalagd, när någon går på toa mäts halterna av olika ämnen i deras urin så att deras diet kan planeras på bästa sätt för deras hälsa. Folkhälsoinstitutet är antagligen gröna av avund.
Motion och arbete sköts rigoröst. Klonerna sexuella drifter är noggrant undertryckta så att ingen olämplig kontakt uppstår mellan könen. De underhålls av spel och underhållning designade för att ge utlopp för deras aggressioner så att de inte uppstår i olämpliga sammanhang.
Om någon visar känslor som är "olämpliga", t ex ilska, nyfikenhet eller ifrågasättande så tillrättavisas de omgående av säkerhetsvakter som har koll på varje aspekt av folks uppträdande (Bosse Ringholm hade nog sagt att vakterna inte är speciellt jävla lata). Ingen ställer några frågor, utan folk lever igenom sina dagliga rutiner med sinnesbedövad lydighet.

Jag kan nästan se Bodström bli alldeles till sig när han såg alla trevliga leksaker och lydiga människor i filmen.

Diktatur 06?

MUF har knåpat ihop en rätt festlig film om Lars Ohly (via Chydenius fotspår).

Fyllenoteringar ur London-natten

• Sunblocks lysande kombination av en remix av Baywatch themet "I'll be ready" kombinerat med bikiniklädda svenska modeller verkar bli en hit. Även på nattklubbarna som inte har storbildsskärmar. Det går antagligen alltid att visualisera och fantisera.
  
• Engelska damer är fortsatt rätt sexuellt aggressiva och rättframma jämfört med sina nordiska motsvarigheter. Me likey.
• Taxi är svindyrt. Av någon outgrundlig anledning är svarttaxi både billigare och mindre benägna att blåsa dig än vanlig taxi. Men de är fortfarande inte billiga.
• Världen är extremt liten: träffade en finsk flicka som kände en gammal finsk kollega i Helsingfors.
• Jag förstår inte danska speciellt bra. Kan de ta ut den heta potatisen ur käften tack?
• Jag förstår fortfarande inte kvinnor.
  

Anledningen till att jag hyser hopp för den frihetliga vänstern

Aqurette skriver om sin ideologiska vandring:
För mig började så vandringen högerut med att jag läste det som faktiskt skrevs av nyliberala tänkare istället för att lyssna till det som vänsterdebattörer sade om dem. Motvilligt fick jag inse att den syndikalistiska vänstern har mer gemensamt med den nyliberala högern än med Vänsterpartiet.
..och där har vi anledningen till att jag hyser hopp för den frihetliga vänstern, och när jag får tillfälle försöker debattera med dem på ett sätt de kan ta till sig.
Till skillnad från kommunister och ärkekonservativa så delar den frihetliga vänstern många grundläggande ideal med liberaler och nyliberaler: framförallt misstron mot auktoritära och kraftigt centraliserad maktstrukturer. De stora konflikterna finns som Aqurette senare nämner i synen på ägandeformer, men likheterna är ofta fler än olikheterna.

Jag gjorde själv en gång en liknande resa som den som Aqurette beskriver: jag började i min sena tonår väääldigt långt ut på vänsterkanten (dock ej på den auktoritära sidan), men har idag rätt annorlunda syn på saker, även om de ursprungliga, grundläggande idealen aldrig förändrats markant, bara klargjorts dramatiskt.

Vilka befogenheter bör polisen ha?

Mitt tidigare inlägg om den unge mannen som blev mördad av polisen har lett till en liten debatt om polisens legitima befogenheter, som jag tycker är värt ett eget inlägg.

Min personliga åsikt i frågan är att poliser inte bör ha vare sig större eller mindre befogenheter att bruka våld än andra civila människor.
I praktiken skulle det i de flesta fall innebära en utökning av civilas rätt att använda våld i defensivt syfte, samt en kringskärning av polisernas rätt att göra detsamma.
Principiellt sett anser jag att våld endast borde få användas i syfte att förhindra brott mot människors liv, egendom och frihet, eller för att fånga en förövare för nämnda brott. Dessutom bör graden av våld stå i direkt proportion till brottets allvar: att skjuta en snattare eller fortkörare i ryggen står uppenbart inte i proportion till brottets allvarlighet.

Som regel anser jag att poliser och civila borde ställas ansvariga inför exakt samma regelverk och lagar vid varje fall där våld använts, oavsett om de har en polisuniform eller inte.

Jag har ungefär samma syn när det gäller polis "order": polis och civila bör ha precis samma befogenheter, eller avsaknad därav, att beordra andra att t ex avstå från handlingar, men bara och endast om de har gott fog för detta, t ex om de har goda skäl att misstänka ett pågående brott av något slag.

Min relativt smala syn på polisen är att de närmast är att betrakta som dina ombud: du delegerar försvarandet av ditt liv, din egendom och din frihet till dem, i fall där du själv inte är förmögen att sköta detta försvar.

Att något är allvarligt fel i dagens system kan knappast undgå någon: antalet brott som uppklaras är försvinnande få, samtidigt verkar poliser i de flesta länder närmast stå över lagen, de kan bokstavligen komma undan med mord, gruppmisshandel och korruption, med en klapp på handen som värsta konsekvens.
I ett system där en specifik yrkesgrupp har våldsmonopol i syfte att skydda dig, men ytterst sällan gör det, utan istället alltför ofta missbrukar sitt våldsmonopol, måste man börja ställa sig ytterst allvarliga frågor om det verkligen är det bästa av system.

Polisen bör inte stå över lagen, som de gör i de flesta länder idag, de är våra ombud och tjänare, därmed borde de även juridiskt betraktas som sådana och inte betraktas som våra auktoritära föräldrar.

Svensk bostadsbubbla?

I alla stora uppgångar finns alltid några dystergökar som pratar om bubblor.
Snubblade över en artikel hos Dagens PS som talar om en uppgång på 22% på bostadsrätter i Sverige över det senaste året.

Men med tanke på uppgången sedan ca 2000 så börjar jag undra om det inte är en bubbla på gång.
När jag flyttade från Sverige 2002 så vill jag minnas att det gick att få tag på tvåor i Stockholms innerstad för ca 1 500 000 kronor, en högst ovetenskaplig koll hos Hemnet tyder på att man nu i samma områden får en större etta för samma pris.

Räknar vi in följande faktorer så väcks en del frågetecken:

• Räntor: Sverige har bland världens lägsta räntor, rejält under många andra länder som t ex Storbrittanien. Vad händer om räntorna stiger med 50%? En rörlig ränta på strax under 4%, eller femårig på 6% är inte historiskt sett speciellt högt, men ändå en markant höjning mot dagens läge. Minns att bara för 15 år sedan var räntor över 10% normalläget.
• Demografi: en befolkning som endast ökar marginellt pga invandring, och skulle sjunka om det inte vore för just invandringen. Sverige blir knappast mer trångbott med tiden, så demografin talar inte direkt för några massiva ökningar i efterfrågan.
• Svenskars marginaler: lets face it, svenskar har efter skatt inte speciellt mycket kvar i plånboken jämfört med många andra västländer. Att få ut t ex 15 000 netto, och se en hyreshöjning med 2 500 i månaden kan innebära rätt tuffa konsekvenser. Vad blir konsekvenserna om skatteregler på bolåneräntor ändras? Eller räntorna ökar kraftigt?