Tortyr, rättssäkerhet och Chewbacca-försvaret
Fångarna vid Guantanamo-bay ska nu kunna ställas inför rätta. Rättssäkerheten är det dock lite si och så med: "erkännanden" frammanade under tortyr upp till "en viss gräns" ska kunna användas, möjligheterna till överklagan ska vara begränsade, och kanske värst av allt: "hemliga" bevis ska kunna användas mot den anklagade, utan att denne får ta del av dem överhuvudtaget.
Hur ska en anklagad överhuvudtaget ha en chans att ifrågasätta bevis som denne inte får se? Och hur kan man överhuvudtaget garantera att sådana bevis existerar och inte bara är påhittade av en målkåt åklagare och domstol?
Det mest lustiga är dock försvararna av detta och deras nonsensiska försvarslinje.
Det brukar, som i denna debatt där Dick Erixon deltagit, gå ut på ungefär: "Tänk på alla offren, tänk på alla som fått sätta livet till", kanske bäst exemplifierat av följande argument:
ERIXON: Man kan alltid diskutera de enskilda metoderna. Jag tycker att man glömmer bort en sak. Afghanistans president ställde en fråga till västländernas befolkningar i veckan: Har ni glömt bort dom som kastade sig ut från 80:e våningen i World Trade Center?
Jaha? Totalt nonsens argument. Deras öden är beklagliga, men de har ytterst lite med rättssäkerhetens vara eller icke vara att göra.
Det är ett rent Chewbacca-försvar, totalt nonsens i syfte att avleda uppmärksamheten från den verkliga poängen.
"Släng ut rättssäkerheten, tänk på de stackars offren" är argumentet i klartext, omän lite mer inlindat. Det finns inga offers minnen som blir mer hedrade av att vi använder metoder som för länge sedan borde blivit övergivna, eller genom att vi slänger rättssäkerheten överbord och riskerar att dömma oskyldiga.
Oskyldig tills motsatsen bevisats, rätt till en rättvis rättegång.
Även om någons favorit-president säger att den åtalade troligtvis är en ond människa. Även om det är oljiga bruna människor som står inför skranket.
Är det så svårt?
Hur ska en anklagad överhuvudtaget ha en chans att ifrågasätta bevis som denne inte får se? Och hur kan man överhuvudtaget garantera att sådana bevis existerar och inte bara är påhittade av en målkåt åklagare och domstol?
Det mest lustiga är dock försvararna av detta och deras nonsensiska försvarslinje.
Det brukar, som i denna debatt där Dick Erixon deltagit, gå ut på ungefär: "Tänk på alla offren, tänk på alla som fått sätta livet till", kanske bäst exemplifierat av följande argument:
ERIXON: Man kan alltid diskutera de enskilda metoderna. Jag tycker att man glömmer bort en sak. Afghanistans president ställde en fråga till västländernas befolkningar i veckan: Har ni glömt bort dom som kastade sig ut från 80:e våningen i World Trade Center?
Jaha? Totalt nonsens argument. Deras öden är beklagliga, men de har ytterst lite med rättssäkerhetens vara eller icke vara att göra.
Det är ett rent Chewbacca-försvar, totalt nonsens i syfte att avleda uppmärksamheten från den verkliga poängen.
"Släng ut rättssäkerheten, tänk på de stackars offren" är argumentet i klartext, omän lite mer inlindat. Det finns inga offers minnen som blir mer hedrade av att vi använder metoder som för länge sedan borde blivit övergivna, eller genom att vi slänger rättssäkerheten överbord och riskerar att dömma oskyldiga.
Oskyldig tills motsatsen bevisats, rätt till en rättvis rättegång.
Även om någons favorit-president säger att den åtalade troligtvis är en ond människa. Även om det är oljiga bruna människor som står inför skranket.
Är det så svårt?
posted by Wille at 11:52 AM
9 Comments:
Du har blivit utmanad: Politisk identitet
Kallar sig Erixon verkligen för liberal?
Erixon kallar sig nog konservativ marknadsliberal eller något liknande. Socialt är han rätt konservativ.
Men framförallt kan man nog kalla honom enögd när det gäller det amerikanska Republikanska partiet i allmänhet, och president Bush i synnerhet.
Jo, det har du rätt i. Men han är fortfarande inte hälften så enögd som mainstreammedia i Sverige, om än åt andra hållet.
Erixons liberalism är sådan att den talar till "vanliga människor" medan Willes liberalism talar till "redan frälsta"
För att förstå Erixon bör man nog läsa "svaghetens moral"
Thaxter vann inte tre val genom att prata "nyliberalism" rakt av.
Hon lindade in det i ett religöst, moraliskt språk som tilltalade "vanliga männsikor"
Anonym 1:
Visst är mainstream-media minst lika enögda i andra riktningen.
Jag gillar generellt Erixon, han vågar utmana det politiskt korrekta.
Även när han har fel, som jag tycker han har i detta fall fyller hans åsikter en funktion i att få en motpol i debatten till det konventionella.
Anonym 2:
Tror inte ens Erixon själv tillskriver sig själv beteckningen "liberal" annat än i ekonomiska frågor. Han har kritiserat konventionella liberalism vid ett flertal tillfällen.
F ö har jag inget intresse av att tilltala "vanliga människor" i allmänhet. Jag vill tilltala folk som tänker själva, oavsett de håller med mig eller inte.
Hon lindade in det i ett religöst, moraliskt språk som tilltalade "vanliga männsikor"
Hon ljög med andra ord.
Anledningen till att man vill kunna använda hemligt bevismaterial är att man vid rättegången mot de ansvariga för det första försöket att spränga World Trade Center var tvungna att avslöja att man kunde avlyssna deras sattelittelefoner, något som släckte denna informationskälla. Om detta är ett rimligt skäl kan sedan diskuteras.
Janne
Erixon har sagt att han blandar friskt mellan liberalism och communitarianism. För de som inte känner till det senare så väl ska påpekas att det inte har något med ett annat commun*-ord, men att det samtidigt förklarar hur han kan ha den ståndpunkt han har.
Post a Comment
<< Home