Bilden av USA hos svenskar
Till att börja med, är det bara jag som finner resultaten i Aftonbladets lilla undersökning lite smått lustig? Tydligen är närmare 80% tvärsäkra på att medias bild av USA antingen är för positiv eller negativ.
Samtidigt betvivlar jag i allra högsta grad att ens en procent av dessa 80% har någon djupare insikt i det amerikanska samhället i form av faktisk djupare kunskap och erfarenhet av längre vistelse/boende i landet eller likvärdigt.
Nej, att ha sett en Michael Moore film kvalificerar ingen att vara expert på USA.
Erik Starck Skriver kort om samma ämne och nämner att USA faktiskt är en välfärdsstat nästan efter Europeiskt snitt, enda markanta skillnaden är egentligen en flexiblare arbetsmarknad.
Sett till skattetryck ligger dock de flesta amerikanska delstater bara marginellt under vad vi är vana med i Europa. Framförallt delstater på kusterna, som t ex Kalifornien, New York* m fl beskattar företag, kapitalinkomster och tjänsteinkomster avsevärt högre än t ex Storbritannien. Faktum är att det sett till skatter och regleringar i många avseenden är lättare att driva företag i Storbritannien än vad det är i USA. USA's stora komparativa fördel för entreprenörskap ligger i arbetsmarknadslagstiftning, kultur, samt "social infrastruktur" i form av tillgång till kapital och nätverk.
En annan vanlig fördom kring USA som ofta framhålls av vänster är ungefär att "folk dör på gatorna eftersom de inte har universal vård".
Ser man till fakta så finns det dock ett par problem med detta:
- Sjukhus och läkare är av lag förbjudna att neka akutvård.
- USA spenderar faktiskt mer skattepengar per capita än något industrialiserat land (Sverige och Frankrike inkluderat) på vård. USA's offentliga sjukvårdsutgifter per capita ligger på strax över $3000 om året. I Sverige ligger den på strax under $2000**.
* I internationella jämförelser brukar man oftast bara räkna med det federala skattetrycket, vilket är lågt jämfört med Europa. Men därtill tillkommer delstatsnivån, samt andra lokala nivåer. New York har t ex en relativt höga skatter på delstatsnivån, för att sedan dessutom ha relativt höga skatter (på företag och inkomster) även på stadsnivå i New York City!
Högsta inkomstskattenivån i New York är 46,65%, exklusive olika sociala avgifter som t ex "Social Security" m fl. Detta är en bit högre än t ex Storbritanniens toppnivå om 40%.
** Minns ej exakt källa för detta, men har för mig att det nämndes i "The Economist" för någon månad sedan. Rätta mig gärna om ni vet den korrekta källan.
posted by Wille at 12:23 AM
11 Comments:
När det gäller skattenivåer i USA så är de väldigt olika beroende på vilken delstat du bor i, exempelvis har Florida som är en av de fyra "superstaterna" ingen inkomstskatt alls, däremot andra skatter, exempelvis fastighetskatt.
USA är även tillsammans med Australien enda land, mig veterligen, som beskattar utlandsinkomster.
Försök inte luras. Vi vet alla att Den Store Satan i väst är helvetet på jorden.
Visst skiljer det en hel del mellan delstaterna, men skatterna är aldrig så låga som folk inbillar sig.
Delstaterna utan inkomstskatt brukar som du nämner ta igen en hel del på fastighetsskatten.
I new Hampshire t ex (stat utan inkomstskatt, lägst skattetryck av alla delstater) kan fastighetsskatterna ligga på runt $5000 om året för en normalfastighet.
Dessutom är som du nämner USA lite speciella i att beskatta utlandsinkomster, dvs inkomster man har om man BOR utomlands. Är man en gång amerikansk skattebetalare kan man inte bara flytta för att komma undan hög skatt om den skulle höjas rejält.
"En annan vanlig fördom kring USA som ofta framhålls av vänster är ungefär att "folk dör på gatorna eftersom de inte har universal vård".
Ser man till fakta så finns det dock ett par problem med detta:
(1)* Sjukhus och läkare är av lag förbjudna att neka akutvård.
(2)* USA spenderar faktiskt mer skattepengar per capita än något industrialiserat land (Sverige och Frankrike inkluderat) på vård.
USA's offentliga sjukvårdsutgifter per capita ligger på strax över $3000 om året. I Sverige ligger den på strax under $2000**."
Om jag får spinna vidare på det här lite så tyckte jag inte att det var särskilt relevanta fakta.
1) Att de inte får neka akutvård behöver ju inte betyda att folk inte dör för att de inte får vård i alla fall. Såsom AIDS- och cancersjuka, eftersom dessa behöver planerad vård, inte akutvård. Sen vet jag inte hur vården ser ut för dem, jag invänder bara mot giltigheten i det faktum du la fram. Missförstå mig inte, det är en BRA sak att de inte får neka akutvård =)
2) Ja, USA spenderar mkt mer på vård än Sverige gör. Men det behöver inte betyda att de har BÄTTRE vård. Bara att den kostar mer.
USA lade 2003 ut totalt (både offentliga och privata utgifter) 5635 US$ / capita (köpkraftskorrigerat, PPP). I sverige var den siffran 2703 US$. Men när det gäller offentliga utgifter så får jag det till att USA lägger ut 2501 US$/capita, mot sveriges 2302 US$/cap. Inte så jättestor skillnad alltså, eftersom i amerika står det offentliga för 44 % av vården, i Sverige 85 %.. (Källa: OECD Health Data 2005).
Vad får vi då för pengarna i de olika länderna? Har USA en mycket bättre vård då de lägger ut så mkt mer pengar (15 % av BNP mot våra 9 % av BNP)? Jag är långt ifrån en expert, men jag ska försöka i alla fall:
Läkare/1000 inv SWE: 3,3
Läkare/1000 inv USA: 2,3
Spädbarnsdödlighet/1000 födda SWE: 3,1
Spädbarnsdödlighet/1000 födda USA: 7,0
Det är svårt att utvärdera sjukvård eftersom t.ex. USAs överviktsproblem kan spela in i en massa faktorer. Det kan t.ex. vara på grund av att de är sjukare (vilket jag inte vet om de är) som deras sjukvårdskostnader är så mkt högre. Men jag hittar inget som belägger att det påståendet att USA spenderar så mycket mer ger en bättre vård. Någon som kan hjälpa mig med det, vill gärna lära mig mer..
Det är intressant att du tar upp just AIDS och cancer, Financial Times hade igår en artikel just kring detta och sjukvården i USA:
Slutsatsen var att är att har du HIV/AIDS eller cancer så finns det få bättre platser att leva på än i USA, oavsett social ställning. AIDS sjuka i USA har en avsevärt längre förväntad livslängd än motsvarande i något annat land i världen.
Dessutom är sjukvårdsköer i princip ett okänt fenomen i USA. Utöver det så innebär inte att det offentliga inte står för alla kostnader att folk inte skulle få vård, eller att allt skulle handla om vinst: en stor del av vården i USA är bekostad av icke-vinstdrivande stiftelser, kyrkor och andra privata organisationer.
En stor orsak till t ex hög spädbarnsdödlighet i USA är troligtvis antalet illegala immigranter: när uppskattningsvis 15-30 miljoner människor är illegala immigranter, som i snitt föder fler barn än amerikaner, men samtidigt undviker att uppsöka vård för att inte bli upptäckta, ja då är resultatet en högre spädbarnsdödlighet och lägre medellivslängd.
Dock så har du en poäng i att det är svårt att jämföra kostnaderna: USA lider som bekant av ett havererat rättssystem, vilket innebär att kostnaderna drivs upp av rättsfall och stämningar som måste täckas i priset.
Ang AIDS/cancer: cool, ska försöka hitta artikeln på FT.
Men jag har för mig att det finns något sjukvårdsindex som försöker jämföra hur bra sjukvården är internationellt... minns inte vad det heter dock.
Frånvaron av köer behöver å andra sidan inte peka på kvalitet. Det kan även vara så att så få människor har/tar sig råd till sjukhusbesök och därför håller köerna nere. Precis som våra tandvårdsköer hade förlängts än mer om de ohyggliga priserna hade sänkts.
Ang AIDS/cancer: cool, ska försöka hitta artikeln på FT.
Söndagens (eller lördagens om den inte kommer på söndagar) pappersupplaga, tror det var sidan tre, angående nya sjukvårdsförslaget i Massachussets.
I övrigt så är Nima Sanandajis artikel i aftonbladet, som jag länkar till rätt upplysande läsning.
Du har rätt att sjukhus inte har rätt att neka patienter, men det är akutvård. Det är på den preventiva vården som de utan försäkringar råkar på problem. Sen så skall vi ju inte glömma att sjukhus och apotek i vissa delar av landet har rätt att vägra viss typ av vård p.g.a. tokiga moraliska grunder.
Sen är nog anledningen att USA spenderar mer på sjukvård att USA är det enda västlandet utan statlig regularad prissättning på läkemedel, vilket medför att läkemedel blir en betydande kostnad. Det är även därför som läkemedelslobbyn lägger ner så ofantliga mängder pengar för att få amerikanska politiker att göra som dom vill och till exempel förbjuda import av kanadensiska läkemedel samt sprider lögner att kanadas läkemedel är sämre och osäkra.
Mer jämförelsemått mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, finns i dokumentet 'Svensk sjukvård i internationell jämförelse...' utgiven av Sveriges kommuner och landstinget. Iofs har författarna ett visst intresse att utmåla situationen som mer positiv för Sverige jämfört med andra länder eller fokusera på jämlikhet osv för att få upp Sveriges position men där finns en hel det statistik att tolka också.
När jag har kollat så verkade det som om 5-årsöverlevnaden vid diverse cancertyper är större i USA än i Sverige. Det är ju ett visst mått på kvaliten i hälsovård. Däremot är antalet döda i cancer större per 1000 invånare och det går ju möjligen också att tolka som ett mått på kvaliten i sjukvårdssystemet. Å andra sidan skiljer sig levnadsstilarna säkerligen mellan Sverige och USA sig rätt radikalt med diet, motion och andra faktorer som inte har att göra direkt med sjukvårdssystemet i sig. Så på det viset håller jag med Doyobi om svårigheterna med att jämföra sjukvårdssystem med varandra.
"Det är svårt att utvärdera sjukvård eftersom t.ex. USAs överviktsproblem kan spela in i en massa faktorer."
Jag såg en undersökning för ett tag sedan och det visade sig att just övervikten förklarade hela skillnaden i ohälso-statistiken mellan USA och Kanada. Utan McDonalds-kulturen så hade USA haft samma medellivslängd som Kanada och betydligt lägre kostnader i sjukvårdssystemet.
Sen angående skatter så är det iofs så att räknar man skatt på inkomst så kan man säkert komma ganska högt i många stater i USA, men i slutändan är det ju det totala skattetrycket som är det viktiga, och där är USA fortfarande rejält lägre än Sverige och Europa. USA har ungefär 29% av BNP, medan Sverige har över 50% av BNP. En stor skillnad är t.ex. momsen som ligger på 25% för det mesta i Sverige, medan den är kring 15% i Kanada (varierar per provins), och mellan 0% och kring 7-8% som högst i USA.
Jag såg en sifra som sa att sverige hadde kommit ner till 45% av BNP i skattetryck. Om det var så, så beror det troligen på de enorma vinstöknigana svenska företag haft samt den relativt låga skatten feöretag betalar.
Jämgöra det totala skattetrycket gilar jag inte så specielt mycket. Mer intresant är vad en vanlig medelsvensson betalar i skatt varige år.
ca 48% när pengarna är inne på lönekontot ca62% när man spenderat alla pengar.
Post a Comment
<< Home